När himlen ler så gäller det att ta emot,
och inte hoppas på regn,
tro på solsken,
utan paraply.
När man är mitt uppe i,
så sluter man sig lätt,
svårt att ha armarna öppna,
eller sinnet fritt.
Det är då det blir svart,
svårt och otympligt,
när inte ens det minsta kan tas emot,
såsom solens strålar.
5 kommentarer:
Tro på solsken ja. Ja det är inte lätt. Uff.
Man får försöka njuta av ljuset när det kommer, men ofta kommer det alldeles för sällan .../Mormor
Ljuset. I andra ändan av tunneln. Fortsätt tro..
Kramar
Var finner du inspirationen till alla fina ord. Du berör.
Kram
Jag vill så gärna öppna armarna men hur gör man?
Kram
Skicka en kommentar