När man talar om vete och mjölk, överkänsligheter och annat på bloggen, så är det just sånt man får ta itu med på hemmaplan tydligen. Pyret har haft outgrundliga utslag på sistone och varit seg o hängig och drällt med många förkylningar. Har frågat läkaren om de där utslagen, men inte kommit fram till så mkt. Senaste veckan har det exploderat och hon har haft magballong, rapat som tre karlar på samma gång, frossa och slem i lungorna. Humöret har gått åt fanders. Jo. Det känns lite igen och inte har hon fått i sig vete nu. Vi fick således rycka mjölken igår och jag har pratat med skolmatbespisningen om ett mjölkuppehåll i några veckor, så får vi utvärdera sen. Underbar människa Pyret har som gör hennes mat. Väldigt trevlig och omtänksam. Tryggt att ha någon sån på plats i skolan.
Nu var Pyret bättre idag, men blir det sämre igen får vi väl åka in och kolla henne igen. Förvisso är det sedan tidigare taget en mängd prover men hennes överkänslighet syns just inte på prover. Det är modell elimination och provokation som gäller. Men det är ju om det mot förmodan skulle vara nåt annat. Hon har dock skolsköterskan på plats med i skolan, så det är bara att hon glider dit om det blir dåligt. Är det mjölk så borde hon bli bättre snabbt och hon var bättre redan igår kväll och i morse.
Alltid är det nåt. Jag blir lätt skakad när Pyret mår sådär dåligt. Tycker hon har haft det tillräckligt besvärligt redan med det där vetet. Sen hänger hon på mig hela tiden nu, jag fr knappt gå någonstans och hon vill inte åka buss eftersom hon mått illa, så Challe har fått kört in henne.
Det är inte så kul att sitta illamående på en buss faktiskt. Jag gjorde ju det tio mil enkel varje dag när jag läste till socionom. Jag fick ta med en spypåse varje gång och mes hoppas på att man fått ur sig det mesta innan man lämnat lägenheten. Fy fasen. Mornar och kvällar alltså...Ja till sist spydde jag blod och fick en remiss till sjukan för gastroskopi. Men läkaren tyckte jag var för ung och att det var galet att pendla "se då får man ont i magen." Suck. Jag har ångest än för bussåkande och undviker det tacknämligt så långt det går. Det är intimt hopkopplat med magpaj o just inte bara å att kliva av o gå på toan.
Ja nu håller jag tummarna för Pyret och att hon repar sig. Jag får ju själv sån där frossa och skit av mjölk så har hon flyt så har hon råkat få en genen......också.....Som tur ä har hon orkat vara hos hästarna. Hon har borstat Snutt, flätat, klappat och kramats. Fjant har jag fått klia på och när jag inte kliat så har han tydligen ställt till fuffens för Challe. Nu ränner han runt i galopp upp i skogshagen Challe fick fixa kvick igår kväll- nöjd som en gris. Han skrattar säkert högt också åt oss med....Fjant rules
1 kommentar:
Stackars fina Pyret! Jävla gener!! Och jävligt orättvist livet är. Och Fjant - ja, det är väl han som bestämmer?
Kram - till Pyret med
Skicka en kommentar