Käraste hund

Ja vad ska man säga mer än att det här med sjuka djur är fullständigt överskattat. Blomstret har ju legat på sjukan nåt dygn eftersom hon har feber. Jag sökte hjälpt också för att jag tyckte hon lät rosslig i lungorna när hon sov. Jag har tidigare haft en hanhund med lunginflammation så jag råkade känna igen ljudet. Missljudet. Därutöver andades hon väl häftigt. Man känner sina djur utan och innan, så det krävs nog inga stora förändringar egentligen för att man ska märka det. Trudelutten är inte heller hundra utan också snuvig, med lite övertemp. Dock pigg och det går åt rätt håll där.

Första kliniken vi var på här i stan två ggr, hade dock inget att säga mer än idioti i de journaler vi fick efter besöken. Det står bla annat att Blomstret skulle ha försökt nypa mig under röntgenundersökningen och blivit "arg" på matte. Intressant. "Arg". Jag vet inte om hon någonsin varit arg på någon människa nån gång den hunden. Tror överlag inte hundar är arga utan de reagerar möjligtvis och sen är det bra. Det är inte tu tal om att hundar kan reagera med att bita ifrån, men Blomstret viftade på svansen i den halvtimman hon låg där och väntade, samt pratade hela tiden. Den som skulle ta bilden irrade tydligen bort sig i korridoren. Sen när hon kände att vi var klara fick hon lite bråttom ner hunden. Jag undrar vad hon rökt för nåt på morgonen vetrassistenten för att ens kunna viga ihop en sån där historia. Men det var mkt prat om hur prickiga hundar är....de är u så vaktiga etc...Vetr har dessutom skrivit att hunden morrat under besöket. Nä hon pratar och har synpunkter och viftar på svansen samtidigt. Nu har ju inte Blomstret ont av de där anteckningarna, men det ger ingen bra bild av hunden, eftersom de skickade dessa anteckningar till sjukan där hon är nu. Journaler är ju till för att underlätta för de som ska ta över......I vilket fall som helst så är det inte roligt att lämna en hund kvar på sjukan, när hon formligen kastar sig efter en, och de får dra iväg henne i kopplet. Blomstret är väldigt knuten likt många prickiga till familjen.

Nåja. De har läst av hunden rätt där hon bor nu. De brukar vara bra på den sjukan.

"Det är en försiktig, snäll och mild hund som man får ta det lugnt med," sa de igår på telefon. Jomen absolut rätt.

Käre nån. Jag ska ringa på Måndag till ställe nr 1 och tala om ett och annat. Det är en del andra medicinska grejer jag har synpunkter på med och som behöver redas ut.

Men skit samma, nu hoppas jag att ett antibiotikabyte kan få ordning på Blomstret. Jag saknar henne nåt enormt. Jag går och lägger mig ledsen och går upp ledsen. Känner mig halv. Skit. Egentligen vill jag bara åka till sjukan och klappa henne och hålla om henne. Kära hund som alltid ger så mkt omsorg till alla andra när de är sjuka, både djur och människor. Hon ser efter Pyret, sin egen dotter och låg hos mig hela dagarna när jag var sjuk under ett antal månader. När hon inte låg hos mig längre så förstod jag att "nu är jag bättre", och det blev en stor skillnad strax efter det med. Hundar har en enorm, djup förmåga, att känna av stämningar och hur andra mår rent psykiskt och fysiskt. Det är fantastiska djur.

Hästarna är i alla fall bättre från sin förkylning tack och lov. Det har faktiskt varit nån tanke från djursjukans sida om hundarna blivit smittade av hästarna, vilket ska sägas är väldigt ovanligt. Men de har ingen vanlig kennelhosta eller dylikt så det är knepigt. Nåja det är symtomen i sig som ändå får behandlas så de spelar ingen roll i slutändan.

Nu hoppas jag innerligt att de ringer snart och säger att det har vänt. Käraste Blomster. Älskade hund.