Andhämtning
De dalar sakta ner på gräset,
brukar det landa så många just där,
löven i dess olika färg,
det är inte mycket man kommer ihåg.
Skotten ljuder bland granar,
älgarna har det svårt nu,
blod likt tårar rinner,
från himlens valv.
Tranors skrik hördes igår,
stora samlingar på fälten,
så lyfter de skränande,
i vacker V- formation.
Vinden drar kallare,
ljuset ute är dovare,
en stillhet inför,
det levande som ska frysas.
Jag drar efter andan,
tittar rakt ut,
får ner klar luft,
mjuknar upp och ger efter.
Låter vinden ligga mot ansiktet,
jag har ändå längtat,
efter stilla ljus och ro,
en stunds andhämtning i omhuldat mörker.
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar