tisdag 3 december 2013

Bästa Gud

Bästa Gud. Det verkar som om vi åter har kommit på kant med varandra. Du drar åt ett håll och jag åt ett annat. Kanske har vi aldrig suttit ihop, även om min farmor gärna ville se det så. Jag skulle vilja påstå att jag fick fel gener. Du vet en sån där felaktig rad i den där vridna DNA-kedjan. Men så tror jag på "The Big bang" med, så du lär väl inte ta  mig på allvar. Antar jag. Du kan vara lugn. Det är det fler som inte gör. Fast han jag lever med tar mig verkligen på allvar, för han är rädd varje dag när han mockar åt hästarna, att han gör nåt fel. Han känner väl att han har "The Eye" riktat emot sig. Ändå skäller jag väldigt sällan på honom. Bara om han glömmer att stänga grindarna på gården efter sig.

Nä jag vet inte hur du tänkte Gud när du gav mig ett hästintresse, för all del ett djurintresse, också skapade du en kropp som i förlängningen inte håller för någonting. Taskig kombo. Du hade väl kunnat gjort mig till frimärkssamlare, nån som gillar att se på tv, eller nåt annat mindre kroppstärande. Man tackar också för alla sjukdomar som vräkts på djuren det här året, samt för rovdjuren som gästade hästhagen. Snart blir det väl en invasion av gräshoppor med.

Stryk sista meningen. Den var väl negativ. Vi lever ju i ett samhälle där man ska vara positiv. Se det härliga i nuet med Yoga och allt, samtidigt som alla på ett eller anat sätt ränner livet ur sig i det där hamsterhjulet. Man skapar ju sitt eget liv. Om man mår dåligt så betyder det att man måste välja annorlunda. Man har valt fel. Jag väljer härmed att bli frisk. Nähä. Se det funkade inte.

Jag har under tiden jag legat och ojat mig här i soffan med omkringdrullande ryggkotor undrat huruvida det är bäst att ligga sjuk, eller ränna runt i ett helt omeningsfullt hjul hela dagarna. Det känns som att det sista är bättre trots allt. Fast risken är kanske att man når vägs ände, vilken väg av de där två man än väljer.

Ja nu hör jag hur du sitter och skrattar Gud. Väljer. Precis som om människan har ett val när du dikterat villkoren. För om människan hade ett val varför skulle hon ränna runt utan vila för annars? Nån vilsam arbetsplats torde det väl finnas? Det är väl beviset på att vi lever under större makter. Kanske. Eller så lider vi brist på mod eller förmåga att se andra utvägar. Kanske är vi också lite beskurna i våra utvägar när försäkringskassan drar åt svängrummen och de där i regeringskansliet gör sitt för att vi ska öka takten.

Bara några funderingar så här du Gud på eftermiddagskvisten. Har haft en skaplig dag tills för någon timma sen faktiskt. Nu tycker jag att det är sådär. En sista fråga bara. Har du nåt form av samarbete med den svarta sidan? Du vet där elden härskar och mörkret tagit över. Du kan väl suga på den karamellen lite och återkomma med ett ärligt svar. Det är alltid bättre att veta sanningen.

/Förvirrad


2 kommentarer:

Pipan sa...

Man har ju tydligen innan man kom hit skrivit in vissa saker i sin livsplan. I övermod kanske man lade in extra svåra saker. Men det är högst tillåtet att klaga och be om hjälp. Uppifrån alltså. Man måste fråga om de kan hjälpa en annars kan de inte fast de vill. Prova. =)

Ergo Sum sa...

Mmmm.. KLART att du kan VÄLJA att bli frisk! Har du inte förstått det vår regering så länge sedan insett?? Jösses Millan.. Och gud? Hen sitter nog och skrattar så magen hoppar åt den idiotiska människan. Samtidigt som hen hänger av sig ljuskappan och sveper in sig i sin inrökta, mörka sammetsrock och går och värmer sig..