lördag 31 mars 2012

Påsk

Nu har vi påskpyntat.

Fulris som vanligt.

Det blir alltid för långt, förbrett och för spretigt.

Men det får duga.

För vi kan inte bättre jag och Pyret.

De få påskgrejer vi har står också uppe.

Egentligen gillar jag inte påsk. Tycker det är en onödig högtid om man nu får säga så. Eller en högtid som får mig att få ont i magen. Av okänd anledning-.för inte beror det på påskgodiset.

Nä.

När jag var liten så var det mer okej eftersom man fick mkt godis efter utklädning.

Man lärde sig var man fick de riktigta gosakerna och vilka som snålade.

De skulle då inte ha ett ynka påskbrev de inte.

Vi bodde i ett stort kvarter med närliggande kvarter så det var lite att stå i för att gå runt till alla.

När vi flyttade ut var det bara vi och en grusväg. Några år senare byggdes det som tusan. Numer sträcker sig bostadsområdet några km.

Många grannar.

Jag är glad över att inte ha så himla många grannar även om de finns i byn.

Det är mest trassel särskilt om man är folkskygg.

fredag 30 mars 2012

Äta för att man inte vann

Läste just att han Maikel, Mikael....eller nåt i Biggest loser Sverige..var helt knäckt för att han inte vann.

Nu är allt tv fyras fel. Han satsade så och vann inte en krona. Bara för det äter han sig tjock igen och har gått upp i vikt.

Ursäkta men säga vad man vill om tv 4:s program...men man kan väl inte skylla på nåt dylikt och i nån sorts bestraffning äta upp sig igen för att man inte vann.

Det är ofta man inte vinner kan jag få be att meddela.

Det är då man kan äta choklad och en och annan cocacola.

Jag vet.

Men inte skyller jag på uteblivna trisslottsvinster, hästvinster eller annat för att jag väger mer.

Nä.

Det är väl innehållet i skallen som måste förändras om man ska bibehålla en skaplig vikt.

Hemtillgårdencreepy




Jag är så trött.

Idag igen.

Lite bättre än igår men ändå slut.

Har småslumrat och kollat på efter tio.

Slumrade så mkt att jag unte hann att slå över förrän signaturen till "Hem till gården började".

Den är creepy tycker jag liksom hela programmet.

Ja om vi återgår till Malou och hennes teve och brist på lyssnande så pratades det om:

Vad ska man äta och inte äta?

Inte mjöl, inte socker och inte mjölkprodukter.

Tydligen.

Vad återstår då?

Ägg.

Bacon-eller det kanske är för fett.

Beror på vilken diet man följer.

Jag kör choklad dieten ja.


Tack och lov för den. Choklad ska ju vara så himla nyttigt!

torsdag 29 mars 2012

Koma

Jag har varit i koma idag. Hela dan. Helt slut, borta, väck, för trött.

Det har gått i ett de senaste två veckorna med både roligt och trist. Hursomhelst så behövde jag sova.

Jag behöver sova mer för all del.

Pyret har dessvärre blivit jättekompis med grannens barn som är fyra år gammal.

Det är skillnad dock att ha hand om två åttaåringar som mkt sköter sig själv än när en fyraåring är inblandad.

Jag kommer heller inte ihåg vad en fyraåring är kapabel till och inte. Man följer sitt egna barn i dess ålder och sen så väck....

Hursomhelst är jag ingen vidare barnvakt i det här skicket. Den saken är säker.

Ja det mesta är bara för mkt.



onsdag 28 mars 2012

Djursjukhus, hantverkare och annat löst folk

Jo han kom till sist diskmaskinsläkaren höll jag på att säga.

Läkare passar inga tider de heller.

De ber heller aldrig om ursäkt för att de kommer för sent.

Det gör de inte på djursjukan heller.

Det är som om man får vara glad över om man får "hjälp" för det man betalar för....nån gång.

Djursjukhus som också tar ut sanslösa priser för ingenting många gånger.

Eller distrikten som tar en tusenlapp för att köra tre mil.

På djursjukhus finns ju inte längre möjligheten att få en faktura.

Lätt när det händer flera djursaker samtidigt som när våra blev ormbitna förra året.

En faktura på 30 dagar hade underlättat även om de var försäkrade.

Nä nu får de lov att ta hunden som sin om man inte betalat inom en vecka. Man får inte med sig hunden därifrån. Man får en broschyr om det när man sticker in näsan innanför dörren.

Skit.

Varför kan inte de där djursjukhusen göra som alla andra, skicka inkasso när folk inte betalar.

Nä det är jäklar vad pengar de drar in de där på sjukan, även om många gör ett bra jobb med.




Hantverkarfolk

Man ska ju inte ropa hej men Dillen blev bra av penicillinet i magen på ett kick.

Underlättar eftersom vi slipper gå med gasmask här inne.

Skönt för Dillen med.

Han råkade ju tom och med bajsa ner sig i buren på vägen hem från djursjukan.

Intressant mankemang vid halv tio snåret att tvätta bur och hund samtidigt som Pyret skulle i säng och hästarna ha mat och vatten.

Nä.

Nu får det bli lugn och ro på det här med djuråkommor för jag orkar inte mer nu.

Så väntar jag..har väntat på en nisse som ska komma med  ny diskmaskin. Han skulle varit här halv tio men ringde nyligen och meddelade sin ankomst. Han skulle åka från stan nu.

Tydligen så tror hantverkare, sotare och liknande folk att de bara kan hasa sig in när som helst.

Blä.

tisdag 27 mars 2012

Höga levervärden och annat surr

Ja Dillen höll hov på sjukan igår precis som man begrep att han skulle göra.

Höll på att välta mig av stolen. Slog med tassen vid blodprov så det stänkte över halva rummet.

Bra för den med social fobi och för den som har svårigheter att sitta i väntrum.

Veterinären tyckte knappt jag skulle ta några prover på honom för att han var så pigg men jag visste att något var fel.

Sen är han som terminator den där hunden. Har en vilja så han kan gå även då livet hänger på en kantflank.

När han hade lunginflammation när han var yngre (samtidigt med förlossningen av Pyret) så flög han ur bilen på sjukan. Lite ställd vetr när vi ringt o sagt att han inte ens orkade gå.

Men proverna visade knappt en normal blodkropp.

Så han har ett psyke utan dess nåde.

Apropå den tiden vid förlossningen tappade hästeländet den vita tänderna och vägrade dricka vatten, så hon fick förstoppning som jag precis kunde hålla i schack.

Bra förbredelser mitt i en förlossning.

När jag just kommit hem så rymde hästarna ur hagen, och jag fick hiva mig ut med Pyret, och få in eländesdjuren igen.

Bra beginning.

Men angående Dillen så har han taskiga levervärden och det är ju icke bra.

Nu får han penicillin ifall han har nån infektion också ska han på återbesök om tio dagar.

Han får dessutom svindyr mat som ska vara bra för levern.....Hills l/d foder för typ 900 spänn.

ja vi vet ju inte vad de där leverproverna står för men kanske helt enkelt för att han börjar bli gammal.

Men pigg är han den jäkeln och jag fick precis dra ur en skumbanan ur halsen på honom som han snott olovandes.

Galningen.

måndag 26 mars 2012

Veterinärbesök...igen

Ja bokstäverna menar jag de där som ska fyllas i när man skrivit sin kommentar, på somliga bloggar.

Det går att ta bort om man går in på inställningar vad gäller kommentarer.

Men jag vet inte det kanske fyller nån funktion trots allt.

ja, ja.'

Det finns värre bekymmer här i världen än det.

Dillen är paj i magen och dricker mängder med vatten så jag ska in på djursjukan med honom i eftermiddag.

Alltid är det nåt sa Janne som satt med ändan fast i bussdörren.

Nä jag är så less på allt djurkrångel. man ska pressas tydligen.

Men vad gör man inte för Dillen. Han är ju tolv år och man får ju kolla så inte njurar eller nåt annat håller på och tar stryk.

Intressant bara att jag med min panikångest ska stå med hund i väntrum och glo.

Fy faen det blir spännande det.

söndag 25 mars 2012

Statistik och onödiga bokstäver

Alltså vad jag inte fattar med den här bloggen är statistiken.

Det är tex åtta kommentarer på ett inlägg men så står det sex sidvyer på det inlägget samtidigt.

Om åtta kommenterat borde det inte vara åtta då?

Ja det finns väl ett större problem som med de där bokstäverna som ska printas in för att man inte ska tas för att vara en dator.

Men hur vore det om det var bokstäver som gick att tyda.

Jag har personligen...tror jag..tagit bort de där bokstäverna i kommentarsfältet....kan inte fler göra det....öh..underlättar.

Ja ni gör ju som ni vill som alltid.

Annars då idag ska jag liksom igår passa på att lyssna på radion.

Det är inte så ofta det går någon längre stund, pga den här hjärnskadan jag har, innefattande ett huvud som inte kan sortera intryck.

Igår var det Madonna dag och idag med tror jag. Gillar henne och har många minnen till de sångerna.

lördag 24 mars 2012

The Voice Sverige

Alltså det där programmet the Voice. Vad var det för något?

Jag har tvångstittat några gånger på det för att ge det en chans men usch.

Trååååkigt.

Allt är så jävla bra hela tiden, alla sjunger så fantastiskt, uj, uj, uj.

Då längtar jag efter Idoljuryns sågningar.....för inte är allt så bra inte.

Jag tror på ärlighet- till en viss gräns.

Han Bard klev väl över den nån gång förvisso.

Nämen åter till the Voice då.

Artisterna sjöng kareoke enligt min mening sånär som på några få.

Carolas adept tyckte jag var unik men icke de andra.

Så vann han Ulf eller vad han nu hette.

Nä jag ska aldrig mer klaga på Idol något mer.

Fast det kommer kanske inte heller sändas nåt mer.

Det ska ju till med nymorderniteter som X-factor.

Ja och helt apropå så ska det spelas in nya avsnitt av "Farmen"

Från en dag till en annan




Det ljuder klockor så rent och skört.


Sånger som gjorda av lager av finaste papper.


Öron som lyssnar,


lager som visar.


Nu är här här,


då var då,


jag är jag och du är du.


Det låter så självklart.


Men det är inte att tro,


 att klockorna ringer så rent,


från en dag till annan dag.

fredag 23 mars 2012

Ringt in

Klockorna har ringt in.

Gällt och påminnande.

Tiden är för kort.

Det har ringt in. Kanske för gott.

Allt lever inte för alltid.

Även om somliga poppar upp år för år.

Som tussilago idag.

Det har ringt in igen.

Trots allt.

Solen bryter in.

Molnen har förflyttats.

För  våren har ringts in.

Igen.

Men rundgången är inte att ta för given.

Riks morron sol...zoo...

Tänk att jag alltid trott att det heter Rix morron sol, när det heter zoo på slutet.

Vilken uppenbarelse.

Han Lövfen var med nu under morgonen och jag tycker han verkar bra faktiskt.

Bara Moderaterna får pisk så är jag nöjd.

Egentligen borde de sona sina brott i hundra år redan för den sits de satt människor i.

Jag läste om en kvinna igår som fått fibromyalgi och utmattningsdepression. Hon fick ingen ersättning, blev uppsagd på jobbet och lever nu på Soc.

Bra va?

Jävla skitsamhälle som det har blivit.

Min mamma har fibromyalgi så jag har ganska stor koll på vad det innebär.

Men i det här samhället räcker det inte med att ha ont eller att vara trött.

Inte heller ångest eller depression.

Ta bara och vik upp tummen lite grann så kan du lyfta dig själv i kragen.

Äh.

Nåja.

Idag är det läkarbesök.

Det blir nog bra.

Jag har numer en hyvens läkare.

torsdag 22 mars 2012

Sälenresan då

Ja tillbaks då igen från skidsemester.

Ja den var ju både en prövning och väldigt kul.

En prövning för en som är så trött som jag, särskilt då jag bestämt mig för att åka skidor och inte bara flanera omkring.

"Du kan väl vara ute och gå med hundarna och sola dig i enslig snödriva", sa en släkting innan jag for.

Ja och hur kul är det.

Hur annorlunda är det. Gå med hundarna gör jag varje dag.

"Du kan väl fixa mat och severa fika i backen sa en annan."

Nä jag vägrar vara en passupp när jag är på semester. Jag vill inte stå utanför.

Men det höll på att skita sig redan på uppvägen. Jag fixade ett folktjockt Sibylla men vid skiduthyrningen tog det stopp. Parkeringshelvete var fullt på bilar och akustiken var ett jävulens klangverk.

Jag provade ut pjäxor och gick ut. Ledsen över misslyckandet.

Men jag passade på att gå med vovvarna. De som satt kvar i bilen ylade allt vad de orkade.

Kul att man drar uppmärksamhet till sig när man minst vill det.

Men man är van.

Vi bodde fint, helt ny stuga eller snarare lägenhet ner i backen, ihop med syrran o karl som fixat boendet gratis.

Tikarna var jättesnälla medan Dillen höll på att ta knäcken på oss med alla påhitt som rörde mat, sovplatser och utgång.

En dag smet han ut och for fram till en liten minihund för att hälsa. Jag bad till Gud (händer mkt sällan) för att han inte skulle äta upp den och det gjorde han inte heller.

Ja så var det skiddags då och nervositeten låg och dallrade i luften. Det var femton år sen jag åkte men det var inte därför. Folket. Allt folk.

"Det är ingen säsoong för skidor nu sa den vise och log innan vi for."

Nähä var kom alla ifrån då? Nog var det folk alltid.

Jag klarade liftkön och upp i backjäkeln.

Nypistat och fint.

Jodå jag åkte i två timmar den dan innan benen brann och huvet var mos.

Pyret åkte nästan inte alls.

Skrek rätt ut efter att mest ha stått på skidorna stilla i en timma.

Det var bara att gå hem.

Sen var hon sur den dan för det fanns ju ingen dator.

Dag två då, skidor  igen på fm, men det var så varmt och jag var så trött, att jag fick ge mig vid lunch.

Men va tusan Pyret hade helt plötskligt fått för sig att hon skulle åka, så jag gick ner för att kolla i backen trots myllret av folk.

Jag körde med tunnelseende.

Ja och Pyret från att ha stått som en säck i ens armar dan därpå åkte själv nerför den långa barnbacken.

Superglad.

När Pyret har bestämt sig för att det ska gå då går det.

Tredje dagen skidor igen i hela fyra timmar och ingen folkskräck..nästan.

Pyret lärde sig åka lift själv och var med och körde i blå och röda backar med assistans av Challe och Anders i de branta partierna. Det var så roligt att vi kunde åka ihop hela familjen.

När vi skulle gå hem grinade hon som en galning och ville åka mer.

Snacka vändning.

Vi har haft fantastiskt väder och att vara i backen när det är tio plus och strålande sol var väldans nice.

Så nu saknade jag snön i morse. Sällskapet, att äta frukost ihop. Ja det mesta . Vardagshelvete tränger sig på igen med fk och läkarbesök. Challe är snart borta en vecka med jobbet till Portugal den jäkeln.

Nu ska jag gå ut och krama på hästarna. Det har jag väntat på.

lördag 17 mars 2012

Plogställning

Tja då var det ett kvällsinlägg då.

Kvällen innan vi ska till Sälen då.

Jag kan se mig själv fara utför med benen i plogställning.

Jag har inte åkt skidor sedan urminnes tider.

Men jag ska ha hjälm på mig.

En lärare på Pyrets skola hade fått hjärnskakning sen hon var i Sälen förra veckan.

Hon körde utan hjälm.

Hjälm är bra sa den som slagit i huvet alldeles för många gånger.

Vi ses om några dar igen. Tills dess håll ställningarna.

Otjänlig



Ja hästarna har iallafall överlevt natten.

Jag med.

Jag är dessutom färdigpackad så jag tänkte defillera in i mål inför Sälenresan.

Fast jag vet hur det blir. pryttlar man glömt ska med i sista sekund.

Siwan kommer hit idag för att få instruktioner med ang stallet.

Ja det blir nog bra.

Sen är jag så förbannat dålig i magen. Riktigt kass.

Så kass att jag har lust att sätta otjänlig som lapp i pannan.

Om man skulle sälja sig själv på blocket så skulle man väl bli reklamerad rent av.

Det blir väl så när man äter för mkt och för mkt godis.

Det blir aldrig bra när det blir för mkt av det goda.

Nu är jag till och med trött på slalom, skidskytte och vinterstudion.

Då har det gått långt för de är normalt sett mina livlinor.

fredag 16 mars 2012

Borttappat plan

Jag tycker det är så jäkla märkligt att det där flygplanet i norra Sverige bara försvunnit.

För fasen nu får de väl jobba på lite.

Tänk och vara anhörig och sitta och glo i väntan på att de ens ska hitta planet.

Nä det måste vara fruktansvärt.

Hade jag varit anhörig hade jag taget skidorna och gått omkring däruppe.

Förmodligen till ingen nytta eftersom man skulle sjunka ihop i snön och frysa ihjäl.

Det kan ju växla vädret i fjällen. Ena stunden lugn och andra  laviner och skit.

De där norrlänningarna är nog lite förvånade över all uppmärksamhet.

Blygseln får de nog komma över snabbt bland alla reportrar.

I övrigt så är det mesta packat och klart.

Fjant med mamma står i boxen och glor trots att det är öppet.

De skulle ju stå i hagen om dagarna så det inte blir så förbannat mkt skit inne.

Hästeländen.

never ending story



Ja det här med häststängsel tar aldrig slut.

Ett jäkla pysslande.

Nu har jag byggt el även vid trästaketet vid stallet där det är tänkt att de ska gå ut och in.

Löjlig sysselsättning att hålla på med.

Fjant han tycker det är jättekul så han går hela tiden ut och in i stallet.

Knäppgök.

Ja också har jag ätit godis till lunch trots att jag bantar...hahahahahaha.

torsdag 15 mars 2012

Livskort

Jag har blivit slajmad ett antal gånger och blivit tagen av han taurus.


Gått på hinder och halkat av banan.


Ni har väl sett på barnteve.


Precis som i vanliga livet.


Man ska stressa runt och leta ledtrådar och livskort som på vid ett ynka fall kan försvinna på stubinen.


Så får man stå där slajmad i nån sorts hiss som det inte går att komma ut ifrån.


Bra livsförberedande program tycker jag.


I övrigt ska här packas, fixas i stall och vilas.


Det här med vila har kommit på skam idag för jag var tvungen att ge mig av och köpa skydd till elkablarna i stallet nu när de ska vandra fritt i hela. Inte bara i boxen.


Det är mycket nu sa Musse och gav bort det röda bilhelvetet till Mimmi.


Inte blev livet lättare för det.

onsdag 14 mars 2012

Mästerkockarna

Man vill inte vara sämre än att man blir så hungrig när man tittar på mästerkockarna.

De är ju bra och Sigrids efterrätt fick mig att dregla.

Annars skyr jag matprogram och dylikt.

Det är för mkt matande och ätande i teve.

Mat som man ändå inte kommer ihåg hur  man lagar när programmet är slut.

I övrigt så gillar jag inte ens att laga mat men jag äter gärna.

Ja det går ju inte riktigt ihop.

Åhhh igen

"Fjanten som liten. Han var kass på att hitta spenarna när han var nyfödd. Vi fick kliva in med flaska och ge och sen föra flaskan mot spenarna. Man har ju inte så gott om tid om de ska få i sig den där allra bästa råmjölken"

...ja det är stängselgöra igen.....I say no more

Hästvakt är hursomhelst fixad till Sälenresan..ja det var den halvt redan tidigare men ändå.

Hon lär få en del att göra.

Det är först när man åker bort och lämnar över till nån annan som man inser hur mkt man har i huvet och dribblar med och allt som ska göras. Även om de nu bara får gå lösa in och ut i stallet återstår ändå resten.

Åsså har jag varnat för Fjantjäkeln. Inga besök dagtid i hagen tack.

Fast han är mysig för igår stod han och pussade skolbarnen med mulen över stängslet.

Fjant kommer bli bedrövad nu när skolorna härute läggs ner.

Vad ska han då göra på dagarna?

tisdag 13 mars 2012

Glitter

Ibland glittrar ögon mer,

skratt låter mjukare,

klingande rart,

och flinet är runt.



Inte som när allt är kantigt,

tvära munnar med kant i böj,

skarpa näsor som skär i profil,

hårda hälar som trampar gällt.



Det finns stunder,

där allt är runt,

ljusa dagar går över i nätter,

där kvällen sakta omsluts av mörker.



Inte som när dagar är svarta,

natten än tvärare,

när varken stjärnor lyser,

eller månen skiner.


Ynk



"Visst är Pyret lite lik Anna Bergendahl med det lite stora huvet och breda pannan..."



Ja jag är förkyld och har ont i huvet.
Så kul var det här.
Men va tusan solen lyser ute och det är riktigt varmt. Igår satt jag utan jacka och solade.
Men det blir nog inge solande idag för det passar dåligt med huvudvärk.

Nä så jag har inte mycket att säga än att jag tänkte gå och vila mig. Mamma ska komma och köra Pyret till dansen idag, så vi har lovat henne en kladdkaka till fika. Det får bli dagens goda gärning det.

Jepp.


Blomstret passar på att sno Pyrets säck.....

måndag 12 mars 2012

Fjant med mor
















Tja lite bilder på de fyrbenta här hemma. Ni som inte läst min blogg på Amelia har väl inte blivit pepprade med bilder på hästarna...så håll till godo och ni som sett bilderna förut får stå ut en gång till.

Jo Fjant är den lille bruna på bilden. Han fyller ett år i Maj och jag har inget helt nytaget kort på honom den gänglige pållen. Fjant var en dag gammal när han blev sjuk och fick förstoppning. Tarmbecket kom inte ut. Så det var veterinär på plats och sen in till djursjukhus i två dygn där undertecknad fick mata hästen i nån natt ett par gånger i timman. Jag var inge trött jag inte.
Så han fick en knagglig start Fjant och medförde räkningar på 30 000 riksdaler. Försäkringen täckte en hel del som tur var.

 Fjant är världens fjantigaste häst. Allt nytt måste mötas med största beredskap till skillnad mot hans mamma som har tagit mycket med ro. Snarare lite stotjurig och bestämd när det gäller jobb eller att gå in i en transport. Men hur enkel som helst att rida in. Det var typ sadla och tränsa och sen rida. Hästen gick i form av sig självt från första början.

Fjant han tycker han med men är mest tillgiven och mysig och ynklig. Fast inte när han ska leka med en i hagen. Då får man ta med sig krattan och mota galningen. Han gillar att stå och vingla på bakbenen och landar gärna på mammans manke eller över nån trådjäkel i hagen. Därav trädstaket mot vägen. KlantFjant. Han ska bli kul att rida in sen....moahahahahahaah. Annars älskar Fjant att leka med skolbarnen. Hagen ligger i anslutning till skolgården så när barnen kommer ut på rast då far han runt och busar som en galning i hagen till barnens förtjusning som glatt hejar på. Ja.

Vi får se med Fjant hur vi gör i sommar om han ska på hingstbete eller kastreras. Om inte annat så blir det kastrering till hösten. Nån hingst vill jag icke ha framöver och bråka med.

lördag 10 mars 2012

En må ut å gå



"ja så här blir det när jag tar kort. Bara halva hunden med"


Fick gå upp halv sju imorse för hundarna levde rövare.

Gnällde och pep som om det gällde livet fast det bara handlade om mat, tider och principer.

Sen efter hästpyssel har vi varit ute och gått, så hundarna fått sitt och vi fått lufta oss litegrann.

Vi stod i fågeltornet och glodde och hoppades bli bruna. det gick nog sådär.

Jag behöver lite bränna efter att ha färgat håret eldrött.

Men jag är tusan mig nöjd med hårfärgen ja. Den livade upp!


"Trudelutten i tornet"

Challe hade med sig ajfånen så vi kunde se att vi förbränt 140 kalorier, ca sju gel´ehallon bestämt. Det är ju ingenting det. Men som hundarna stökar i kopplen så får man träning i både armar och bål. Så lite tar det nog ändå.



"Challe och Pyret!

fredag 9 mars 2012

Snurrigt




Det har varit så förbaskat snurrigt ikväll. Pyret har stått längst bak på rumsbordet, sprungit tre meter och kastat sig fem meter rakt ut från avsatsen och ibland landat i en saccosäck.

Nu är hon så varm och svettig så vi får slänga in henne i duschen.

Jag är snurrig i huvet efter allt gympaspring härinne i vardagsrummet i kombi med teve på och hundar som pratar.

Nä jag är mos i huvet.

Ja också är det stökigt överallt där Pyret har varit.

Go natt

Öva på att handla

Som om det bara vore jag.

Ingen vind, inget vatten ingen luft.

Bara jag.

I ett håligt tomrum.

Med maskar krälandes utmed väggarna och tomtarna som ropade skål utan att ha nåt att hälla i glasen.

Som om jag, tomtarna och maskarna skulle vara de sista överlevande på vår planet.

Eller vi var kanske helt utan planet.

Straffskickade upp i rymden.

Det vore väl fan om det vore så.

..............................................................................................

I övrigt så har jag övat sociala färdigheter på byIca. Det var ju ett tag sen jag kunde gå i affärer. Jag kan inte det om jag blir för trött. Hjärnan har inget skydd mot intryck och allt blir för mkt. Läs panik. Men sen har vi därefter förväntansångest som drar på när jag ska börja vara bland folk igen. Hjärnan glömmer inte hur det var.....

Men byIca är bra och jag har varit där nån gång förut, de senaste veckorna och det har fungerat. Men jävlar idag var det nåt jippo och invigning för att de flyttat om sakerna i hela affärn. Folk ta mig fan överallt. Knökat.

Hade jag varit mitt normala jag så hade jag käkat mums mums på tid ihop med ungarna o garanterat vunnit tävlingen. Jag är en jävel på mums mums.

Sen var det en tävling om att man skulle hämta vissa varor på hyllorna så snabbt som möjligt och den som vann fick en diskmaskin.

Jag var i valet och kvalet men insåg snabbt att det inte var tävlingen för mig i dagsläget. Även om vi faktiskt behöver en diskmaskin. Men jag är en jäkel på att INTE hitta saker och det snurrar i huvet när jag sla leta grejer.

Nä, jag hade fullt upp med att betala jag. Det funkar att stå i kö men när det är min tur så blir det pressat. Jag fick djupandas och som tur var kommenterade kassörskan mitt val av alkoholfritt vin...Chapel Hill...riktigt gott. Jag hade minsann provsmakat i affären. Ihop med choklad förstås. I och med snacket så drog ångesten väck. Tack o lov.

Nä det var inte det bästa stället att ööööva på idag men va faen jag överlevde....nätt och jämt.

torsdag 8 mars 2012

Gömma nyckeln



Om man vill göra det svårt för den som letar i "gömmanyckelnleken" så ska man fästa nyckeln i Dillens halsband.

Den står då aldrig stilla på samma ställe.

Snacka om hopplöst att försöka orientera sig fram mellan varmt och kallt.

Annars är det varmt eefter allt letande.

Vi har också firat brunprickiga Blomstret idag med presenter och paket.

Hon har ju fyllt så mkt som sex år för några dar sen.

Centraliseringar och fjantbeslut

Tjoho!


Jo vi fick skolskjuts in till stan till den skola vi ville. Vi gick ihop härute och vägrade det ena byskolealternativet.


Därifrån lär ju sig knappt folk läsa.


Nu tror jag det ska bli bra utan att vi ska behöva flytta. Men det är då satan att de ska lägga ner allt härute.


Så fort det är bygd så ska det läggas ner närköp, bensinpumpar och skolor.


Inte ett ynka tomteskum ska det gå att få tag på.


Det är så fjantigt med all den här centraliseringen.


Jag kommer ihåg tiden på Soc, då vi först var utposterade på fyra områden. Sen skulle allt centraliseras och alla skulle sitta i stan. Det blev så jävla ogripbart så vi fick dela in oss i fyra olika grupper igen..fast vi satt i klunga på stan då. 


Det är fjanteribeslut på hög nivå. 


Klart det är bättre att jobba nära och i områden där man lär känna folk.


Nä anonymt och stora grupper det är melodin nuförtiden.


Men jag ser positivt nu ja för jag har inget annat val ja.


Hej o hå.


Ja änte bitter ja int.

Att hitta hem

Det var en sol som gick upp. Sakta över de gräsbeklädda kullarna. Den spred i sakta mak sina strålar i ökande takt med att den visade sig.

Jag stod barfota i gräset och vickade tårna mot det väderstreck som solen kom från. Bakom stod huset jag nyligen funnit och som skulle bli mitt hem.

Ridbanan var hel, stallet var halvt, huset fullt av gamla tapeter som borde rivits ned för länge sen.

Men det kändes helt alltihop.

Det enda som oroade mig var hagen som låg mot grannens tomt, han som klöv jorden med diverse verktyg och maskiner, och som inte var vettig att prata med. Jag ville utvidga mitt landskap och minska hans utrymme.

Han skulle förmodligen inte köpa det.

Jag var i valet och kvalet. Men jag stod fast vid köpet.  Jag tänkte inte låta mig skrämmas av skördetröskor. Har man hittat hem så har man. Då är man ett med gräset, kullarna, träden och fåglarna. Det kan tyckas löjligt men knarret i huset, de gamla tapeterna hade jag inte alls bråttom med att ta bort. Det fick tas i sinom tid. För när man har hittat hem så vet man det. Då spelar inte tapeterna någon roll.

................................................................................................................................

Jamen go förmiddag på er. Ovanstående drömde jag inatt..ganska skapligt att hitta hem ändå.....

tisdag 6 mars 2012

Ensam

Man är tvungen att ha någon.

Alla måste ha någon. Särskilt när man är en och trettio hög.

Lång.

Väldigt lång har man då blivit och väldigt klok.

Så klok att man begriper att man inte kan leva ensam.

När man väger tjugofem kg, då är man stor, även om man till sitt stora förtret vägde mindre än de andra i samma klass.

När man är en och trettio hög får man ta spruta och få ryggen kollad. Jag svimmade av sprutan. Min var sned hette det. Ryggen. Men det gjorde inget sa sköterskan, som ändå ville kolla upp det hela framöver.

Varför kolla när det inte gör något? När man blivit så lång som jag, så fattar man att det visst gjorde något. För annars skulle ingen annan lägga sig i.

Ingen lägger sig i det positiva. Det får bara passera. Men hur man bör se ut, gå och tala. Det vet de bäst. De som är minst en och sextio långa. Eller nåt. De vet. Står där med sina korpögon och vaktar var mans tunga.

Men ingen av dom duger i mina ögon. Jag spelar kula dagarna i ända med mina små, små gropar. Jag vinner ibland, ibland inte. Men vi bryr oss inte vi små. Inte som de vuxna.

Hasse tjänar mkt pengar, Conny jobbar övertid, så han tjänar mer. Hon med de tre små barnen får leva på gröt vissa dagar. De har nästan inga pengar. Det är viktigt med pengar. Att ha. Veta. Kunna. Synas. Anneli på gatan är så social och trevlig. Precis som man ska vara.

Men jag är jag. En ganska lång tös med långt, tjockt, mörkt hår. Blyg kikandes under lugg och många gånger svarslös. Skrapsår på knäna efter senaste vurpan. Inte sådär säker som man bör vara.

Fast jag gillar kaffebröd och det tycker gammalt folk är bra. Ju mer kakor man äter desto gladare blir dom.

Men jag är ändå blyg och tafatt innerst inne. Jag tycker också mycket om att vara ensam. Tänka, vila och skriva. Skriva så gott jag kan. När man har blivit så lång som jag, så har man förstått att man inte kan vara ensam. Därför skriver jag mina små böcker och pratar och tänker för mig själv. Jag vill vara ensam men ändå inte så ensam som jag är.








Stopp

Du retade, klagade, spann på, sinade aldrig på ord eller plats.

Trots att jag sa nej.

Trots att fler sa nej.

Det fanns inget stopp. Ingen skylt som gällde. Inga ord som träffade. Allt rann av.

Jag rann ut. Rakt ut på trägolvet, ner i springorna rätt ner i grunden.

Jag frös, kröp, låg och darrade.

Ilskan slog lågor i cementen och det pyrde i trägolvet.

Jag ropade, skrek, ville ut. Bryta upp trägolvet, sprida röken så att du iallafall skulle hosta.

Pyras ut.

Ville ha avstånd, luft, eget område, åtminstone på ett par löpmeter.

Jag ville att du skulle tystna och jag bli fri.

Jag bände golv och hostade. Men kraften var inte nog. Du stod och blåste röken tillbaka in bland springorna.

Jag blåste tillbaka för allt vad jag var värd.

Ville få dig att gå.

Du var tvungen att gå.

För att jag skulle få leva.

Men jag fick gå.

Via grunden och ut.

Men jag lämnade åtminstone rummet du besatt.

söndag 4 mars 2012

Det här med att förlora

Fasen vad vi har spelat monopol idag. Vi är ännu inte klara. Pyret går det bäst för men hon vägrar att vinna. Anledningen är att hon nästan alltid vinner och ibland måste man förlora med. 


Jag har svårt för att förlora så jag bara vägrar ge upp. Challe ger sig heller aldrig. Men nu så har han gett sig av på innebandy. Där han kommer vara överallt och aldrig ge sig.


Sen är det diskussioner om skolor och nedläggning härute, men vi har redan valt skola åt Pyret. Hur vi nu ska lösa det och köra henne in till stan fram o tillbaka. Äh. Vi hoppas på skolskjuts. Hoppas innerligt.


Men det går inte att gå ihop med sektfolk och där undervisningen är så förbaskat dålig så att barnen inte klarar nationella prov alls när de kommer in till stan.


Här ute på byn är det inget noga tydligen. Inte bara undervisningsmässigt utan också vad gäller social kompetens hos lärare. Men vi har haft tur hitintills vad gäller Pyret. Hon har en bra lärare.


Nu sitter jag här och våndas för ingen..jag..har inte mockat eller gjort nåt klart åt hästarna...buh...

lördag 3 mars 2012

Snacks och en cola

Vid femtontiden blev det kris här hemma bland skidskytte och fotbollsdags ute.

Ingen Cocacola överhuvudtaget. Godiset uppätet.

Nä sånt håller inte.

Mot Pyrets vilja drog vi inte till byn och handlade. Hon blev dock ljusare i humöret när det inhandlades så mkt godis. Jordnötsringar, chips, naturgodis, snören och smågodis. Chokladbananer och cocostoppar.

Cola.

Hårsnoddar och en deo.

"Nu blir det sådär dyrt igen sa Challe och slog på bastrumman.

Men för bövelen jag köper inte Hugo Boss deo för flera hundra kronor stycket. Här går det en tjuga.

Inte ska han klaga då.

Däremot kan det klagas över hästmaten som nu ett bra tag varit svindyr pga allt hö och krafftfoder.

Dyra jäklar de där.

Ja en bronsmedalj senare i skidskyttet, magen full av skräpfood och Cola, Zlatan som gjort tre mål i första halvlek så känns det ändå överlevbart.

Faktiskt.

fredag 2 mars 2012

Att falla

Ibland ramlar man mer än man faller.Småsnubblar lite och ofta. Tar snedsteg och vacklar till. Famlar lite grann. Man får vara glad om man har en ledstång att hålla i. Något som dämpar snubblandet.

Om man inte vill falla.

Det är svårt att falla. Något man undviker. För hur mörbultad kommer man att bli. Hur sargad. Hur sårad blir man? Vem är man när man har fallit. Ändrat kurs. Ramlat hela fallhöjden ner i marken. Var går man då?

Ibland kräver livet ett fall. En sjukdom, en skilsmässa, ett svek. En kursändring. Man måste falla för att åter ta mark i det nya. Den enda trösten är väl att man då åtminstone mött marken om än hårt och platt. Bättre det än att ständigt hänga i luften

torsdag 1 mars 2012

Tillräcklig





Blev bjuden på lunch hos syrran idag. Kräftsoppa hur gott som helst. Sen var jag stursk och gick promenad nummer två idag med hundarna. De fick springa av sig på ett fält och var så lyckliga.


Hem efter det och en Cola Max och en chokladbit samt skidskytte på teve. Riktigt skapligt faktiskt om man ser till början på dan då jag var rädd för att gå upp. Det händer faktiskt ibland. Jo. Suck. Tänk om man kunde få koll på sina egna tankar som ställer till det.


Men vad bra man mår när man orkar vara ute mycket. Tänk om man orkade lite mer lite oftare. Jag och syrran pratade om hur jag var när jag fått Pyret. Jag var ensam nästan hela dagarna då Challe jobbade extremt mycket. Jag drev runt med barnvagn bland hästarna som skulle in och ut och ha mat och vatten. Mockade med Pyret med selen på magen när hon var liten, i vagnen när hon var lite äldre. När Pyret sov så drog jag med henne i vagnen till stallet, sadlade häst också fick hon sova bredvid ridvolten medan jag tränade en halvtimma. Hon brukade vakna lagom till dess jag var klar i stallet.


Sen gick jag med hundarna minst en timma om dan. Lägg till lite mockning. Ja för att inte tala om städning hemma, matlagning och allt annat som ska till. Mys med Pyret och helamning in i absurdum. Ammade helt i ett år då Pyret vägrade käka nåt annat. Hon åt i övrigt mest hela tiden så brösten blev vädrade tillräckligt ofta.


Blev utfodrad hos syrran när jag klev förbi deras hem som låg hundra meter från vårt hus. Jag var smal som en sticka trots att jag åt konstant.


Ja jäklar då var man tränad.....åh smal..och orkade mycket.


Det var fart och fläkt på gården där vi hyrde huset. Mycket folk. Ändå tyckte jag inte att jag gjorde nog och att jag var kass som inte var på öppna förskolan o sprang. Men så här i efterhand  träffade Pyret rätt mkt folk tidigt när hon var med i stallet. Så nöjd och go satt hon och kollade in alla och framför allt hästarna och nappen guppade upp och ner i munnen på henne.


Gullungen.


Men jag kände mig aldrig tillräcklig dumt nog. Tyckte inte att jag klarade någonting. Tyckte inte att jag orkade något. Dumt att resonera så.



Läkaren som ej kunde kommunicera

Ja nog lagade jag hage igår alltid.

Men det var en knut för mkt så jag var tvungen att få mig fler skarvlås.

Fasen vad jag lagat tråd. Det är bättre ju helare den är.

Sen är det intressant att så mkt ström kan stoppas upp pga en knut.

Kanske ändå inte så intressant.

Mer intressant är att läkare i Sverige är helt inkompetenta på att prata begripligt med sina patienter, visa intresse och ge dem tid. de kan inte kommunicera helt enkelt.

Detta enligt en nyligen utförd undersökning där folk har fått komma till tals. Vi låg typ sist bland många europeiska länder.

Ja jag vet ju hur det är. Läkare kan sällan varken uppföra sig eller lyssna. OM man inte kan lyssna hur ska man då sätta rätt diagnos.

Men de tar några prover och visar sig inget uppenbart så är det inget fel. Punkt.

Så får man överbevisa i decennier ända tills det visar sig då sent om sider på nån undersökning.

Så har man levt rövare under den tiden i nåt försök att ha ett liv.

Precis som med mina hjärtrusningar vilka jag till sist fick opererade då jag hamnat hos viss kunnig personal.

Man blir galen.

Det var nån på teve som trodde de hade det för stressigt. Kanske. Men jag tror heller inte att de kan eller vill. Det går nämligen fortare att behandla nån om man lyssnar.

Äh.