tisdag 23 april 2013

Hoppa över sommaren


"Ett mkt typiskt bra hår."


Den som väntar på nåt gott väntar tydligen inte förjäves. Efter att inte ha klippt mitt långa halvt uppklippta hår på en längre evighet, så har det nu i princip blivit jämnlångt. HA! Det betyder att man kan klippa det själv. Så finurligt. Så jag har klippt lite nu här på morgonen. Challe han får jämna till sen ikväll. Så har man sparat peningan och en rygg som mår fan i en frisörstol.

Sen gjorde jag en kullerbytta i huvet igår, och kom fram till att man må planera sommaren som en invalid, vilken inte är beviljad invalidutrustning. Nog tänker jag följa med på diverse grejer ändå. Som att åka till Sjötorp och köpa glass. Jag ska med till Liseberg och annat om det så ska ske i en madrasserad luftballong.

Så jag tänkte köpa mig nån uppblåsbar liggstol, men hittade ingen bra. Så jag klippte till med en sån där megastor Saccosäck som de hade rea på för några hundralappar. De kostar ju över tusenlappen annars. Kan vara mkt funktionell att ha i trädgården bredvid poooolen med, för den som behöver ha grejer som formar sig efter ryggen.

Men så här i efterhand så kan jag väl konstatera att det kan bli tungt att dra omkring på den där. Jag kanske skulle ha lagt pengarna på en klippning istället. 1.60 gånger 1.20 tja......Man får skaffa en skrinda att dra den på och sätta sele på hundarna så kan de dra den. Då kanske de inte har ork för att leva fan när man är på bortaplan. Tuvär råder det ju hundförbud på de flesta av ställen, men om man kan få dem till att kallas för handikapphundar?


"Trädgårdhästar. Byte av grind ett måste. Fjant har börjat rusta ner hundgrinden. Hundgrind eftersom hästarna egentligen inte skulle gå där."

Man får vara kreativ minsann. Sen kan man händelsevis bli väldigt mkt mer handikappad i ryggen av att ha med sig två galna prickar i folksamling. Fast Dillen han blir förvisso jättelugn för han kommer av sig. Å andra sidan är han pensionerad och skraltig. Då återstår tjejerna. Tror inte att Liseberg är nåt för dom pga oljuden. Fast popcornen, korven och sockervadden skulle nog väga upp det hela. Men näää och Blomstret hatar att simma så sommarland är också tveksamt. Däremot åker hundarna gärna pulka och stjärtlapp, så vattenrutschkana kanske går. Finns ju båtar att åka i till och med nedför. Jag får väl införskaffa baddräkter också till dom, för det är ju ett måste, samt solglasögon. Man vill ju undvika starr på. De säljer ju faktiskt solglasögon anpassade till hundar nu såg jag. Hur fränt är inte det och bra för ögonen med. Det får nog bli såna. Särskilt som den vita hästen i år kommer att se ut som en zebra. Det är det senaste. Flug/knottäcke med ränder på. De har forskat och kommit fram till att små odjur gärna inte söker sig till zebror pga teckningen. De blir förvirrade tydligen.

Ja det är väl buffel och båg, men hon behövde ha ett nytt hursomhelst, eftersom hon är allergisk mot bett. De får ju stå inne pållanen när bromsjäklarna hugger, men det finns annat oknytt också ju som är farligare såsom knott. De tar sig fan in överallt de jävlarna.

Fjant han får ta hennes gamla mkt braiga flugtäcke han. Det är lite för litet för henne. Och nåde honom om han kryper ur det eller har sönder det. Fast han har skött det där med täcken bra hitintills. Ungefär det enda han just nu sköter sig med. Han är galen och rumpan ligger ofta ovanför plan på stakethöjden. Han borde motioneras fem timmar per dag. Om han nu inte vore så ung förstås.

Sen är jag lite orolig inför gåendet i beteshagen som vi blivit lovade att få använda gratis.( två hundra meter härifrån vilket är lysande.) Oro Nummer ett. Den ligger bredvid ett äldre pars trädgård. Han kommer stå och glutta in där så fort han inte äter gräs. I värsta fall om uppmärksamhetsförsöken inte tas på allvar befarar jag att han studsar över och råkar hamna i deras pedantskötta trädgård. Jag är också rädd för att han kommer att spexa till det när hembygdsgården har sina fikadagar och pizzakvällar. Oj vad han kommer att ränna runt och i bästa fall råka hamna på just hembygdsgårdens gräsmatta, göra en och annan bredsladd på det perfekta gräset, för att därefter vilja smaka på pizza. Hoppas zebran inte kommer efter.

Nä. Det kanske vore säkrast om vi skuttade över den här sommaren. Mkt meckel och orosmoment.



måndag 15 april 2013

Mr Weasley och andra galenskaper



"Fjant eller Mr Weasley om ni så vill."




Det är lite rörigt med djuren här hemma. Blomstret löper, och är arg på Dillen som börjat visa visst intresse. Trudelutten är skendräktig, hungrig, ynklig, orolig, trött och är som ett plåster på mig. Dillen han letar mat, och därutöver sover han mest och ska sova på mig. Trivsamt.

Annars då. Lätt huvudvärk och stel i kroppen. Mkt bättre än den värk jag haft på sistone i ryggen. Självaste ryggraden. För att inte tala om musklerna som brunnit. Det har varit så illa att jag inte kunnat ligga intill nån, och jag har känt obehag om jag fått mig en kram till livs. Så är det när man har ont ända ut i huden. Idag är viruset bättre och därmed också värken. Okej lite halsont men inte omöjligt att svälja precis. Nä man är orolig så att inte smärtsystemet slår bakut fullständigt med fibromyalgi på köpet.

Tack för den el doctore i såna fall. Finns det några fler preparat vi kan prova, utan att följa upp, så man kan få ytterligare nån sjukdom. Det känns lite klent med dom jag har i dagsläget.

Nä. Jag ska byta läkare till doktor Plura ja. Han är tydlig åtminstone åt vart han vill komma.

Vad pulsen anbelangar så ligger den icke över hundra längre. Men ändå högre än normal viloplus. Det kanske är därför som jag är så rosig och fin. Å andra sidan dryper pulsen ner till ca 40 slag per minut på kvällarna, så det blir lite kompensation där. Nä. Jag är för andfådd när jag går. Jag får ta upp detta under min käcka telefontid på Onsdag, som jag fick för dryga veckan sedan. Vore ju missflyt om man dragit på sig en hjärtmuskelinflammation, utan att ens träna. Svårt eftersom träningen framöver av ryggen är så viktig enlig expertis. Äh. Sen vet man ju aldrig med mig och mina EKG-mönster. Ibland tycker läkaren att de ser okej ut. Ibland blir jag inlagd för att det ser ut som att hjärtat jobbar för hårt. Förmaken är i otakt. Nä. Det brukar ändå sluta med att jag skrivs ut med nån sorts diffus förklaring, om att det nog inte var nåt fel. Lika bra förresten, att man skrivs ut, eftersom man håller på och ådrar sig en hjärtinfarkt var gång man är på sjukan. Sist låg jag ett bra tag med huvudet vid fotändan, med en filt över huvudet och försökte att inte fly. Tro på fan att man skrivs ut med förhoppning om att man ska skrivas in på nåt annat ställe.

Äh.

Annars går filmen "The Hobbit" varm här hemma. Mkt bra. Jag är som frälst i de där filmerna. En hel del klokt sägs och miljön är underbar.

Pja....så jag är inte på så kasst humör ändå....endast skapligt sur över att Challe den jäveln dragit ner på värmen. Jag kan inte leva och verka i 18 plusgrader. Då åker täckvästen på och halsduken. Det ser förjävla träligt ut om man nu måste stöta på nån mänska. Men va fan. Man har haft värre grejer på sig i dörren när man öppnat den. Först stormar de prickiga ut och ställer till oreda. Därefter så kommer man på att Onepiecen man lovat sig aldrig köpa, korvar sig, så det ser ut som om man äger en snopp i väldigt stor storlek.

Sånt där är känsligt på landet. Rykten sprids fort.

Nä. Nu får jag väl gå ut till hästan. De vill ha kraftfoder och jag tror det har slutat ösregna. På förekommen anledning, så kan jag väl säga att de där galningarna, står ute i ösregn istället, för att gå in under tak. Det tak de stått inunder halva vintern och sölat ner innanmätet.

Sen funderar jag på att ge Fjant ett mellannamn såsom Mr Weasley. Inte för att han är rödhårig men de är lite lika de där två.



torsdag 11 april 2013

Att vara stark.

Det är en enda lång raka,
fast ändå rörigt,
klipporna är flata,
men rör sig störigt.

Det luktar förrädiskt i vassen,
jag vill hem gå,
kanske bara först ha lite vatten,
knepigt vad som ska pågå.

Träden svajar åt fel håll,
jag tittar uppåt men ser bara ludd,
är det nån som håller koll,
allt ser ut som en kludd.

Var det här jag skulle verka,
yr och snurrig går jag runt,
vill mig åter stärka,
inte ligga lealös i nån bunt.

Jag går från ön med vatten ovan fotknöl,
småfiskar döda flyter omkring,
grodyngel slöa i en dyig pöl,
kan mardrömmen avslutas med en pling.

Jag letar stigen ut bland snår,
snos runt benen och jag fälls till mark,
det trillar en och annan tår,
vad hände med mig och förmågan att vara stark.

-----------------------------------------------------------------------------------------------------

Jag ber väldigt om ursäkt för mitt bristande kommenterande. Jag läser ofta era texter men orken tryter så rätt ofta blir det inte mer än så tyvärr. Blir nog bättring framöver. Hoppas jag. Kram!





måndag 8 april 2013

Vilopuls och olika prioriteringar

Jag har på förekommen anledning varit i kontakt med sjukvården två ggr på ett dygn. Min vilopuls har efterfrågats.

" 47-48 slag/min ganska exakt varje dag/morgon."

"Nähädu då måste du ha pacemaker om du ha sån låg puls för att överleva. Kan inte stämma"

"Det kan bara stämma om du tar betablockerare. Annars räknar du fel."

Jaha. Då är det fel på fingrarna o huvet, blodtrycksmätaren och mobilen. För att inte tala om hjärtspecialisternas reg vid ablationen. Då låg mig veterligen pulsen på stadiga 45 slag och hästdoser av adrenalin behövdes för att få upp pulsen ordentligt.

Men ja. Vi har väl alla fel. Och jag är nog inte ensam om att ha en puls under femtio och samtidigt vara vid liv. /sign Less....tänk att man aldrig blir trodd då på en enda punkt. Även om det i dessa fall säkert var i all välmening.

Kanske man ska skicka in bevismaterial? Jag kan skicka hela blodtrycksmätaren om ni vill. En tämligen ny sån där dyr som säljs på Apoteket. Den har funkat förut. När pulsen låg på 220 slag/minut. Då var den också tillförlitlig visade det sig.

Nåja.

Har lite trubbel med pulsen. Haft det de senaste tre veckorna. Den ligger runt/dryga 100 slag/minut ibland samtidigt som jag är sömnig. Trött. Andfådd när jag går och pratar med för all del. Men inget som oroar mig. Tror att det är ett virus som är boven i dramat. Men man bör kanske kolla av läget efter tre veckor då ev......tänker man rekorderlig som man är.

Sen skiljer sig bedömningen åt. Hon på 1177 tycke jag skulle kollas upp på VC lite snabbt som idag då.

Hon sjuksköterskan på VC funderade på om jag hade hjärtflimmer? Men hon tyckte det räckte med en telefontid till en läkare om en och en halv vecka.

Så blir bedömningarna om prio olika beroende på i vilken sits man sitter i, och vilka tider man har att dela ut. På vår VC finns näääämligen  just inga.

Äh. Jag har väl inge hjärtflimmer inte. Men jag behöver be om en röntgenbild på ryggen hursomhelst så en telefontid passar fint.

Så---min dag har annars varit spännande. Jag har gjort inkentinken. Vilat. Släppt ut och in hundar, pratat i telefon, slumrat, vilat, gett pållarna hö, kollat hingstar på datorn och pratat vett i Fjant som tror han bestämmer över maten den jäkeln. Ja...så fort Challe har fodrat några ggr så går det överstyr.

Men över till annat så fick jag en present från Challe.  Filmen "The Hobbit"....istället för blommor.  Ha! Han vet hur jag vill ha det minsann!

Dipp och grönsaker till det för att partaja att pyret överlevt sin första skoldag sen sjukdom och lov.

Det är på den nivån det ligger numer.

Överlevnad.

onsdag 3 april 2013

Ett könstigt liv

Tja vad ska den här människan skriva för klokt idag då tro, tänker ni nog. Eller oklokt desto troligare.
Nä jag har ingen klok rörelse i huvet. Det går runt som i nån sorts berg och dalbana i stål utan karusellhjul på. Inga sittplatser. Inga spännen. Inget som sitter fast.

Jag har tagit upp somligt med somlig idag för att jag är trött på somliga mönster och somligas äventyr. Kanske gick det bra. Eventuellt inte. Man vet ju aldrig hur andra tänker innerst inne. Sårande var det nog men jag är sårad jag med. Ju. Och less.

Det där var ju kryptiskt men jag orkar inte förklara.

Jag ligger mest och vilar ryggfan som demolerats ner i bitar. Lego med nervrötter i som är lika stabilt som om man staplar muffins på varandra. För att inte tala om axeln som är för kort i musklerna. Nä. Så går det med ryggpaj och virus. Kroppen kör sin prio på förkylningen den och lämnar resten åt slumpen. Eller plumpen. Det var länge sen man spelade plump förresten.

Imorrn ska jag till sjukgymnast i stan. Jag är spänd på vad som komma skall. "Du måste träna". Jag kanske ska lämna påken hemma i förebyggande syfte.

Annars så tränar jag med Fjant. Min livräddning, frälsare och kompanjon. Vi har tränat på att tränsa igen och ha bett i munnen. Det var ett tag sen sist. Igår trödde jag runt i hagen en liten ministund och ledde honom i tyglarna, provade att backa honom med hjälp av bettet, svänga lite etc. Det där fixar han galant.

Sadlar däremot är farliga. Han får nosa lite på en sadel nu ibland och bekanta sig med föremålet. Idag blir det väl schabrak och gjord igen då. Får se om han kommer ihåg.

Det blir ju inte långa stunder i taget för ryggen smäller av och det passar en unghäst bra med för all del. Det räcker med lite i taget. Han blir glad över uppmärksamheten, då ha gillar att det händer lite och jag har det roligt med. Bra kombo. Också morötter på det.

Annars är det mkt hingstvisningar som jag nördar ner berg och dalbanehuvet i. Eller så är jag knappt vaken. Det är ett jävla könstigt liv en lever.