Nä jag har inte lämnat in än. Inte helt i alla fall.
Jag har väl lite mer slagit mig till ro med att jag inte just kan göra något annat än å ligga stilla, gå på toan, ge hästarna mat, gulla med hundarna, kolla på tv, äta kall falukorv, poppa popcorn, glo på datorn samt prata i telefon. Jag beräknar att jag som tidigast kan börja röra lite fysiskt på mig till senvåren. Tänk Maj. Först nästa höst tänker jag mig att livet ser lite mer normalt ut.
Ja och om det är så här illa även nästa höst, då ska jag lägga mig i en jutesäck ihop med ett gäng sten och sänka mig själv ner på Vänerns botten. Men tills dess ska jag inte vara frustrerad över tillståndet utan utnyttja tiden på bästa sätt. Smida planer för framtiden som alla förutom två i min omgivning ogillar, läsa böcker, lära mig att aktivera hundarna mentalt på ett bättre sätt-förkovra mig i sån litteratur. Läsa in mig på överkänslighet hos hundar eftersom det har blivit så vanligt. Man får lov att följa med i resonemangen. Ja och utöver det ägna tid med familjen då, när de råkar vara hemma.
Sen hade jag mått betydligt bättre om man skalat bort alla förkylningar. Jag har varit dyngförkyld igen- tack Pyret!
Ja och mitt uppe i skitsjukan så får stoet en hovböld som återkommer och hovslagare och annat måste tas hit för att det ska dräneras ut var i hoven. Fjant spelar Allan, lyfter av hennes boxdörr. Tackar för den. Han vågar inte gå ute själv i storhagen utan springer runt i en cirkel vid gårn och hennes box, så man får gå ut och diskutera med den understimulerade pojken. OM det kunde bli snö och därmed lämpligt underlag, så skulle han bli longerad den där spjuvern till häst. Då kanske det skulle bli lugn o ro. Hundarna är busiga och vill ränna runt. Vetja om de inte får följa med Challe till jobbet imorrn.
Ja annars är jag ganska sansad ända tills nån säger nåt fel.....kritiserar eller inte tror på mina planer....eller inte tycker att det duger att vara med mig. Ja som jag uppfattar det.
Ja, jag är sådär överkänslig.
Nåja jag är ändå mkt mindre labil nu, när jag inte haft kontakt med sjukvården på ett tag. Jag tror alltmer på att vara självpatient. Man vill ju trots allt leva.
3 kommentarer:
Det är nog vettigt att lägga upp allt på sikt. Den medvetenheten är guld värd, för då reagerar man inte så negativt om man får ett litet bakslag någon dag.
Så bra att du inte har lämnat in. Det är himla bra med långsiktiga planer och att lyssna till sig själv. Jag hoppas det reder sig.
Kram!
Allt blir nog bra ska du få se. Ta det bara lugnt och stilla och bida din tid.
Skicka en kommentar