Epigenetik och klassamhälle

Jag har snöat in mig på epigenetik de senaste dagarna. Mycket fascinerande vetenskap och om jag hade en skalle i behåll som var strukturerad och klar så skulle jag kunna delge en del av det jag lyssnat på och läst. Men tyvärr lever hjärnan sitt eget liv. Den är modell okoncentrerad och rörig. Synd att ha gått o blivit osmart när man ska till att fylla 40 och på nåt sätt vara i sin fula glans...eller nåt. Äh.

Epigenetik betyder "utanpå generna", och handlar om hur kroppens celler kan slå på och av gener. Om genetiken är kroppens hårdvara så kan epigenetiken beskrivas som dess mjukvara. Det handlar om att dina far- och morföräldrars levnadsvillkor, hälsa, matvanor och uppväxtmiljö har satt spår i generna. Det kan ju kännas stressande i sig att hur vi lever sätter spår även hos framtida generation. Dock är vi inte är helt utelämnade åt det genetiska lotteriet, pga det går att påverka våra gener och därmed vår hälsa. Inte minst handlar det om att kunna förebygga och bota sjukdom genom att ta hand om sig själv.

Så man bör titta på sina mor o farföräldrar o fundera över hur de åt eftersom det bla styr din risk för att få diabetes och hjärt och kärlsjukdomar. Man kan ju också fundera över om ens mamma var väldigt stressad under graviditeten för då riskerar man ha fötts med en överkänslig stressgen. Det har visat sig att mammor som är väldigt omhändertagande gentemot sina barn också får barn med förändrat epigenom och blir ännu bättre mammor.

Anledningen till att jag snöade in så på det här handlade egentligen om hundar och vad de nedärver. Hur påverkas valparna av det här med fodervärdshundar? Tikar som får byta miljö och valpa i okänt hem? Ändrar det epigenomet hos valparna så de i sin tur blir mer osäkra? Hur påverkas valparna av den mat tiken äter och generationerna framåt? Det forskas kring det här nu och det ska bli spännande om några år att se hur resultaten blir. Tills vidare får man nöja sig med forskning på människan.

Hursomhelst så ger det här ytterligare ett intressant perspektiv på jämställdhet och samhällsklimat. Vinsten att i ett samhälle försöka minimera klassklyftorna, för att människors stress faktiskt riskerar att utlösa genetiska sjukdomar, samt ändra generna på sikt som påverkar nästkommande generationers hälsa. Man kan se att "ha råd att äta bra mat", att inte känna sig stressad och hjälplös, är viktigt även för kommande generationer. Ökade klassklyftor riskerar leda till en lavin av ohälsa. En snöboll som rullar och växer sig allt större. Det blir ännu tydligare av vikten av ett samhälle för alla, där samtliga har ett värde. Det kommer att visa sig i minskade sjukvårdskostnader, ökad hälsa och ett mer rikt liv. För alla. Det lät väl vackert!