Mia på Grötö gjorde ju min kväll igår. Jag kände mig faktiskt glad. Det var ett tag sen.
Kanske var jag också glad för att medicinen som är muskelavslappnande gjort så att jag fått sova och så att jag har mindre ont.
Nästan så att jag känt igen min gamla kropp. För att jag peppar, peppar har haft rätt hållning nu i ett antal veckor och nederdelen på ryggen har varit mer stabil. Men det tär väl att dra rätt en skev kropp förstås. Och utan överdelskramp så halleluja. Jag har till o med kunnat hiva ordning på hundarna.
Men nog var man tvungen att böja sig i sidled där framför teven igår, och då small en kotjäkel i ländryggen.
Nämn den som har ont i ryggen och svanskotan idag. Så inihelvete onödigt mänska. Jag höll på att skjuta mig själv. Äh jag hade ju ingen revolver. Men man ska förstöra för sig själv när ingen annan förstör. Den gyllene regeln.
Men det är märtkligt ändå vad som händer med en människas smärtsystem, när det är på för länge och för mkt. Det blir ju inte tåligare, utan näej, varenda smärtimpuls blir ju till ett ramaskri.
När man tränar däremot så lär man sig att uthärda smärta alltmer. Men det är ju för att den är kortvarig och för att man lägger in vila mellan träningspassan. Allmän smärta har just inga större vilopauser eventuellt. Och då löper systemet amok.
Men det är ju samma sak med psyket. Inte blir man tåligare för ångest ju mer ångest man har. Nä. Hjärnan och kroppen går på högvarv efter ett tag för ingenting bromsas. Reptilhjärnan tar över och det är ju tacksamt. Blir smarta resonemang då och slutsatser. En orimlig oro.
Smärta föder smärta och ångest föder ångest.
Så en massa för mkt ångest och en massa för mkt smärta -det ger en jävla puls det. Och en känsla av att gå galen i största allmänhet. Inte sådär lite lätt sittandes vid köksbordet, utan sådär att man snor ett tåg och kör in i närmsta hus. Om man nu kollat var folket i huset befinner sig först då. Lite hänsyn får man väl ta.
Pang! Mosat tåg. Elledningar runt om. Vafan gör det att sitta fastklämd, när man var klämd redan innan?
Nä. Jag ska psykologisera mig idag. Vi får väl se vad hon säger. Hon blir nog inte så impad över allmäntillståndet, även om det var bättre än för två dagar sen.
För vad händer med folk som inte sover?
Jo de går galna. Världen går ihop i nån sort oformlig dagnatt utan mönster. Det är mörkt när det ska vara ljust och tvärtom.
Det blir ett helsike att få ihop.
5 kommentarer:
Ja precis så är det. Systemena triggas och det behövs ingenting för att utlösa en lavin av skräck eller smärta. Jävla skit.
Ja. Precis så. Hoppas tiden hos psykologen ger något!
Så är det ju. Man vänjer sig inte, man blir känsligare. Fy tusan.
Att inte få sova är som värsta tortyr, skönt att du fått lite hjälp på vägen!
Ajaj, det där låter så ont, hoppas du känner mindre smärta idag och att du fick sova gott inatt.
Kram
Skicka en kommentar