tisdag 8 januari 2013

Dagen då.

Ja jag har iallafall grejat lite med hästarna idag och gått en liten sväng sakta med hundarna.

"Hur lär man två prickiga att gå verkligen sakta. Slowmotionfart. När de är som duracellkaniner i grund och botten och har en matte som normalt sett går fort."

Ja specialselen verkar funka, så det får bli en till. Plus ett jäkligt avspänt kroppspråk.

Så avspänt som det nu kan bli, när man egentligen är rädd för ett riktigt ryck i kopplet.

De prickiga testar livet ut. De tar inte hänsyn till defekter utan utnyttjar dem för sina syften.

"Kan man så gör man".

De menar inget illa. De tar bara vara på de goda tillfällen som dyker upp helt enkelt. Och kan de få bestämma så gör de gärna det.

Men nu får det inte det. Bestämma alltså.

Näpp.

Imorrn ska jag nog skriva en insändare tror jag. Om de där läkarna. Ja. Den kanske inte blir så .....eh....ja jag kommer att säga vad jag tycker utan omsvep.

Utan krusiduller. Inte så som man borde utttrycka sig i en insändare.

Så den lär väl inte komma med.

Äh.

5 kommentarer:

Ergo Sum sa...

Tycker absolut du skall skriva. Utan krusiduller. Och den kommer att komma med. De kanske till och med vill höra mer..

Kram

Pipan sa...

Den vill jag läsa.

S sa...

Heja, skriv den där insändaren. Det är inte alls omöjligt att den kommer med även om man skriver ärligt och rakt på sak.

Kram!

Babs sa...

Det är klart att du ska skriva och det precis som du känner det - håll inte igen.
Dina prickhundar verkar så härliga.
Kram

Madeleine sa...

Klart att du skall skriva! Både för din egen skull så det kommer ut, men även för att det skall komma fram. Den kanske inte kommer med men dom läser väl ändå den och förhoppningsvis så tar dom åt sig något av den.
Sen vill jag också säga att det är ett jävla tjatande och kommenterande på det här med vikt hit å dit!
Och visst är det lika känsligt om inte ibland mer känsligt när det kommenteras om man har gått ner eller är "för smal".
Jag tänker på två tillfällen som jag reagerat...
1. När jag själv rasade nästan 20 kg i samband med att hela livet rasade för drygt tre år sen. "Folk" tyckte det var klädsamt och "bra" MEN HALLÅ! Jag mådde ju för jävligt!
2. När min kollega kick kommentaren om att hon såg så "fin" ut när hon hade gått ner i vikt...
Och den kunden VISSTE om att hon hade cancer och att det berodde på det, hennes viktnedgång.
Folk är inte kloka...
Kram