Respekt

Se dig i ögonen säger du,
höra på vad du säger,
inte vända nacken mot,
eller springa bort.

Jag har spring i benen,
rädda slag i hjärtat,
när du ser på mig,
med den blicken.

Ha respekt säger du,
göra som du säger,
inte i morgon,
utan just nu.

Jag har sänkt blick,
knottriga armar,
tittar man på den,
vars blick härmar granit.

Jag är din förälder säger du,
du ska lyssna på mig,
för att jag är vuxen,
ska du göra som jag säger.

Jag har mörk blick,
något svart i min kropp,
stor bubblig olja,
som inte låter flyttas på.

Jag måste rycka dig i armen säger du,
för jag lyssnar inte,
trots att du sagt åt mig,
vad jag ska göra.

Jag har klor om min arm,
är fylld av mörkt bubbel,
benen spända som strängar,
är totalt felstämd.

Jag ska skärpa mig säger du,
så att du slipper hota,
vara tacksam,
för att du skjutsade mig igår.

Jag har viljan i mig,
men kan verkligen inte,
blicken och de hårda händer du äger,
fyller hela mig med förakt.