söndag 25 november 2012

Är på ett jävla humör


Ja jag vet inte, men jag har ett jävla humör just nu.

Har lust att skrika rätt ut när nån beter sig illa.

Eller när nåt går sönder- och sönder går det.

Vill skrika sådär helt utan eftertanke. Eller hyfs. Utan sans.

Stampa som Kalla Anka eller sparka på skåp som Gordon Ramsey.

Inte bra.

Fast det är inte bra att folk beter sig illa heller.

Inte när saker sviker heller. Jag har inte råd att bara köpa nytt. Tid att laga, mental eller fysisk styrka att knåpa ihop grejer, till nåt sorts ursprungsfungerande skick, ståendes i tjock lera i nåt sorts bältessvart balansprov.

Normalt sett skulle man nog kunna stå i timmar på plankan där i Robinsson och veva, för att man är så van vid att stå och balansera och knepa och knåpa på de mest jävliga ställen. I skitväder. Eller bland broms. Just nu mörker, regn och blåst.

Men nu har jag ju problääm med balansen så det tär på en såna däringa övningar.

Så no plankövningar just nu. Vi kör hållfasthet i ben i djup lera istället.

Less.

Jag är less på folk. På några iallafall.

Fast igår kände jag mig ensam och ingen att umgås med.

Men jag var visst inte ensam.

Och det var fel det med.

Tycker att somliga bryr sig för lite, somliga för mycket.

En del är griniga och andra bara lama.

Det är väl bara att inse att man inte är på humör helt enkelt.

Inte alls på humör.

Jag är trött på människan som sådan.

Det är inte många som har förmåga att säga rätta sakerna.

Näääej.

Jag är knäpp. Tolkar snålt. Tjurigt. Tror mig veta vad andra tänker.
--------------------------------------------------------------------------------------------

Så tills det vänder så ska jag vila, för jag tror jag är alldeles för trött, och därav den korta stubinen.

Men folk kan väl också tänka sig för eventuellt. Åtminstone lite.

Nu ska jag hiva i mig en kaffekopp och strunta i folk och gå ut till Fjanten med mamma.

Det blir nog bättre.

Trots Fjants eskapader, så blir jag inte så arg i det fallet, utan har mer tålamod.

Han vill ju inget illa. Inget är elakt uttänkt eller utstuderat.

Han har goa näsborrar, en liten gullig mule och brun ullig päls.

Ingen som tjatar om en massa jöns.

Fjant han är bara vild, galen och alldeles underbar.







7 kommentarer:

Anonym sa...

Det här gråvädret gör att stingsligheten ger sig tillkänna här också ... så jag ska måla en tavla nu ... en med solsken tror jag :)
Ha en goer kväll!/Mormor

Freja sa...

Jag har sådana stunder jag med... Om en vecka kommer svärmor hit, hon är en som verkligen kunde få bry sig lite mindre... Skickar lite "stå ut med", "orka gnällspikar" och "sinnesfrid" med vit magi till dig!

Jane sa...

Jag känner igen dom där tankarna. Men tyvärr så lever jag ut mina ibland...
Stackars min familj.
Äsch så farligt är det nog inte jag säger ju ett tjurigt förlåt efteråt. Haha
Kramar i massor / Jane

Milla sa...

Sådana där skitdagar kan man lika gärna dra nå´t gammalt över sig. Moahaha, maken t ex, *asg* Hrm, ursäkta min taskiga humor! Kram

S sa...

Hoppas det vänder. Omgivningen kanske tycker det är jobbigt men jobbigast är det för en själv.

Kram!

Hanna sa...

Ibland så blir jag också sådär trött på mänskligheten! Skönt att ha en Fjant att tillgå då! Ibland så finns det inte mycket att göra förutom att vänta tills det dåliga humöret gått över!
Kramar

wildrose sa...

Kan du inte lägga lagningarna på andra i familjen? Säga att nu är det slut på att du ska fixa något! Nu går du ut i strejk! :)

Kram på dej och hoppas du får kraft snart.