Öm och brist på samhällsömhet

Öh.

Jag är öm i kroppen. Vänstersidan har fått liv efter att ha legat i träda nån månad, och i övrigt är ju det mesta i kroppen omflyttat.

Så idag är det värktabletter också gick jag på med hästliniment som det visst var karenstid på såg jag.

Tja.

Hoppas man slipper slaktas inom den närmaste tiden.

Dessutom var det kylande innan det var värmande. Undrar om det var ett bra tilltag. Använder ju dessutom så himla sällan liniment på hästarna så jag vette fan vad det är jag har i medicinlådorna.....

Men man tager vad man haver.

I övrigt så är jag lite less på det här med diskussionen om Sverigedemokraterna.

Orkar egentligen inte riktigt engagera mig pga mitt egna mående.

Men ändå då.

Tycker diskussionen är för snäv. Sd är ju extrema och den där videon som nu visats så.......ja blev jag det minsta förvånad? Näej. Den levde helt upp till mina förväntningar.

Men på nåt sätt är det ändå bra att det är tydligt. Att det kommer ut. Det blir lättare att debattera då. När det är så absurt. Sen kan man eventuellt undra över hur folk kan rösta på det där partiet. Det blir man inte klok på. På ett sätt. På ett annat sätt kan man lite begripa varför det går åt helvete.

Vi har ett stort problem milt sagt framför ögonen på oss i det här samhället.

Man ska ha klart för sig att de där som har rasistiska åsikter, finns det gott om även i andra partier. Skillnaden är kanske bristen på järnrör då. Och knogjärn. Kanske även språkbruk.

Vi har ett samhälle som blir alltmer uppdelat. Fattiga barn, fattiga föräldrar, psykiskt sjuka som inte får hjälp, folk som blir utförsäkrade, invandrare som får leva på socialbidrag i en jävla evighet för att de aldrig får komma in i samhället. De får leva i långvarig, ständig fattigdom i en stress som kör dem i botten.

Det är lätt att skylla samhällsproblem på sjuka, dysfunktionella familjer eller invandrare. För att ekonomin inte är bättre, folk mår dåligt, bristen på jobb, bristen på margarin i affärerna eller de dåligt utrustade lekplatserna.

Här finns inga nyanseringar.

Klart man har rätt till en sprillans ny båt, utöver resan till Aruba man nyligen gjort. Man är ju en av de där som gör rätt för sig.

Dåliga arbetsvillkor gör inte människor vänligare. Pressade människor försöker överleva på sitt sätt. Vill inte dela. Nåt ska man väl ha för sina onda axlar, strejkande rygg och onda händer.

Några tycker de ska ha för att de ska ha. Pengar är allt. Prylar ett måste. Andra får skylla sig själva. Och man är ju lyckad när man har pengar i det här samhället. En bra människa och det vill man ju vara.

Stereotypa förklaringar javisst.

Men man ska ha klart för sig att den moderata politiken har drivit fram de här ökade klyftorna. Ett ökat samhällshat. Ungdomar som inte får jobb. Som är missnöjda. Invandrare som inte får hjälp. Hur många av de människor som kommer hit, lider inte av posttraumatisk stress och annat elände. Värk som satt sig i kroppen, sömnsvårigheter som gör dagarna omöjliga. Ångest, ångest och ångest.

"Om De lär sig svenska så ordnar sig allt."

Men om De inte ens vågar dra upp persiennerna på morgonen, så blir det jävligt svårt att ens gå ut. Ta in information. Klara vardagen med myndigheter, pappersexercis som behövs bara för att få socialbidrag. Bo i en jävla loftgång med hål i väggen.

Det är ett komplext problem där grupper inte behandlas som människor eller individer. Ett samhälle där alltfler ska kontrolleras istället för att få hjäp. Klyftor leder till samhällshat, depression, ungdomar vars uppväxt går åt helvete när föräldrar inte orkar. Gäller både svenskar och invandrare.

Ett samhälle där människor som inte får hjälp, får bära skulden för utgifter och samhällsproblem.

Till sist då. Okej. Reinfeldt och hans gäng går inte runt och hotar med järnrör på nätterna. De är slugare än så. För på ett subtilare sätt så slår de järnrör i nacken på väldigt många i samhället idag.

Ibland skulle det kännas lättare att de nån gång sa rätt ut vad de tyckte. "Tärande grupper är tärande och såna vill vi inte ha. Vi har för avsikt att använda oss av utsortering.

Med det sagt menar jag inte att Sverigedemokraterna är mer än lovligt galna. Och extrema. Förfärliga.

Sen utsatt grupp eller ej, dåligt mående,okunskap, ett pressat liv, taskig inställning, sjuklig upphöjning av sitt eget värde, så har man ett ansvar, och det är att rösta så att vi människor alltmer får ett lika värde. Det ansvaret kan ingen ta ifrån någon, även om man kan se mekanismerna bakom att det som sker faktiskt sker.