Ja det är ett evigt ringande. Efter att fullkomligt ha brutit ihop och legat och skakat under täcket. Jag satte mig klockan elva på kvällen och knåpade ihop information ang Pyrets frånvaro i exakthet. Läkarkontakter och vad som ska göras framöver, vilka prover och undersökningar som skulle göras. En förklaring vad en arytmi är, hur den startar och slutar. Hur man kan göra för att den ska sluta. Vår vilja att personalen i skolan måste vara extra noga med att kolla Pyret i badhuset eftersom man kan svimma av hjärtklappning.
Vi skrev också att vi kunde fixa journalkopior och läkarintyg.
Vi skrev under pappren rekorderligt.
Challe lämnade dessa papper efter att ha varit med Pyret på skolan när de tagit sprutor.
Det blev en stund där inne eftersom Pyret gick ganska galen. Det här var tredje läkarbesöket på tre dagar. Det blir inte lättare ju längre hon är på sjukhus utan värre. Men sjuksköterskan var jättebra och bjöd på saft och kakor. Pyret blev helnöjd. Konstaterade att hon och en till var dom enda som skrek - men vad gör det också skrattade hon.
Nä man skall icke lida i tysthet.
Nåväl Challe var väldigt nöjd med bemötandet hos sköterskan men var väldigt ledsen. Det hela med sjukdomar och skola har tärt nåt enormt på oss. Vi är båda fullkomligt slut.
Jag ringde då till vår förra lärare för råd och att hon kan gå i god för Pyret och vår inställning som föräldrar till skolan.
Därefter ett samtal till skolsköterskan ang pappren och om hon hade fler frågor. Hon tyckte att hon hade fått all information som hon ville ha och att hon själv just kom från avd på kardiologen. Lämpligt för då fattade hon allting.
Hon trodde inte heller att vi skulle ha några problem med att ha en dialog. Det trodde inte jag heller. Så hon undrade om inte hon kunde visa det vi skrivit för läraren och att hon kunde föra dialogen ang Pyrets hälsa med läraren så vi slapp det. Hon frågade då också om hon skulle försöka ställa in mötet med lärare och rektor.
Ja tack för man måste vara klok nog att inse när det är stopp och finito. När kommunikationsvägen är låst. När motparten ljuger om ordval hela tiden-då är det fel. Tyvärr tror inte jag att människan kan bättre.
Sen skulle sköterskan se till att Pyret inte ska sitta inne på rasterna och göra igen. Inget snack om saken.
Så bad jag henne be läraren att backa, inte pressa Pyret, låta oss vara ifred ang vad hon missar eller inte missar. Ge oss lugn och ro.
Nu får vi se om rektorn hur av sig ändå. Han som använde sig av härskartekniker. "Lille vän" etc. "
4 kommentarer:
Låter som ni kommit en bit på väg nu och mot det bättre. Förhoppningsvis :)
Hoppas rektorn kan ta till sig och göra bättre. Kram och tummar hålls för att allt blir bättre. Milla
Jag tycker det är helt otroligt hur människor silar mygg och sväljer kameler. Det är liksom lättare at dra igång en lavin över en sån här sak än att ta tag i verkliga problem som mobbing eller gud vet vad.
Sen blir ni ju på ett sätt ifrågasatta som föräldrar, nån slags hetsjakt och sjuk maktkamp. Vafan? Håll ut. Nu har ni gjor bra trots omständigheterna att äna få ihop dylik omfattande information. Annars får ni koppla in högre makter. Inte jävulen men typ, skolverk eller socialstyrelsen. Annars - jävueln.
Jag får spader när jag läser dom sista inläggen.
En sådan rektor borde inte få vara rektor.
Hoppas att det blir till det bättre nu.
Mega kramar / Jane
Jag kan bara hålla med tidigare kommentarer... Förstår att du känner dig maktlös, att ni är slut och att det känns hjälplöst. Den rektorn vet verkligen inte var gränserna går för hens befogenheter... Ojojoj, vad jag hade kört över den!!!! För jag VET. Och läraren borde ju få jobba i ett arkiv med att slicka igen kuvert. Så det så.
Kram, till er alla tre.
Skicka en kommentar