Uj

Det kanske finns hopp för den patient som orkar tjata sig in. Till och med för den som är vaken varannan timme pga kramp i ryggen. Läkningsprocess uppstoppad av förkylning.

HA!

Lyckades ju intrigera in mig till den mest omtyckta läkaren på stans VC. Den enda kvinnan bland andra män. En rak, ärlig och hjälpsam människa. På flera sätt.

Beskrev medicinhistorian och kramperna som följde. Ryggen som halvt gick av.

"Ja sån där medicin får man Parkinsinssymtom av. Stelhet, kramper, framåtskjutna axlar och hasgång. (Nähä) Man kan tillfälligt sätta in medel i liten dos mot just parkinsons sjukdom för att underlätta."

Ja nu har jag ju den inte kvar medicinen och behöver den inte heller, men det kunde ju ha lindrat mitt mående kanske när det var som sämst. Det tar ju ett tag innan en medicin går ur kroppen om inte annat.

Nä. Hon verkade ha en jäkla koll på mediciner o hur de inverkar på varandra.

Ja också kände hon till osteopaten som jag går hos, och tyckte att hon är jättebra.

Lite bättre än vitrocken innan som ansåg att de där osteopaterna bara ville tjäna pengar.

Tja också slängde hon en blick på ryggen och konstaterade att jag hade en scolios.

Ja.

Mer än vad övriga på VC sett.

Men hon visste hur man kollar en rygg hon. Man står och böjer sig framåt.

Inte ligger på mage eller sitter upp.

Resultatet blir nämligen olika.

Tja. Jag fick det som jag ville och numer så är det bara jag ringer direkt på hennes telefontid om det är något. "Så resonerar vi oss fram till nån bra lösning på problemet".

Man tackar.

Det tär så förbannat att snacka sig förbi de där mottarkvinnsen på rådgivnings o tidsbeställningstelefönen. Även om jag är en jäkel på att prata.