"Di säg att bjärn o järv fatter tycke för varann om månen står full i juli månas siste vecka, o avkomma blir en bjärv. Ett sint å plåget djur. Bortstött från de sina, tror den sig vara en människa och lär sig gå på två ben." (Ur Pistvakt)
Det må va nå sånt som rör sig i trakterna här. Sicket liv på djur i skymning. En sån olåt. Också komma di från stan och tro att på landet ä dä tyst. Hästan frustar, hjortar låter så som bar de kan. Råbockan skäller och nåe annat gnäller. Fåglar flaxar.
Hundan får upp dofter. Står hårt på skall mot skog och visar garnityr. Såsom de aldri förr gjort. Dä ä dunkelt i brynet. Dofter mänskan aldrig känner, men som djuren kan dofta på mils håll.
"Ä du tapper så säg.
Står du emot vildmarkens vrål,
björnens läte,
och vargens ylande.
Stå du fast vid ditt bohag,
framför dina djur,
med mod i din hand,
eller vacklar sinnet.
Ä nyporna tillräckligt fast,
vaderna nog för att bära,
står du fast när det gäller,
eller är det hundan din som aldri svika."
Ja. Jag tror på hundars mod jag. Nu är jag mest orolig för att Fjant har fått nån ögoninflammation. Lyckades plocka av sig grimman inklusive flyveil häromdan en stund. Och det räckte tydligen. Det blir lätt att skölja ögat på honom.
Men nu paus och fika hos syrran i poolen. Jag är ju belagd med badförbud - men Pyret får väl gona sig....och kaffe kan jag ju dricka under tiden ihop med tusen liter vatten. HA!
2 kommentarer:
Det här med djur är speciellt. I 20 år bodde jag ute på landet I familjen ingick en pappillon. När ett djur rörde sig utanför huset flög han upp och ylade som bara en sådan hund kan göra. Livrädd blev jag varje gång tills jag efter några år vande mig. Håller tummarna för att det löser sig helt med medicinerna dina
Kram
Du Millan - har läst i fatt dian texter... Så vackert. Och så ont. Det gör ibland.
Kram
Skicka en kommentar