Ha gärna ett par händer till hands för bruk. Lägg därtill några armar

När man börjar tala till högre makter, så har man uppgraderat sig.

Eller gjort ner sig.

Jag säger som Jonas Gardell " Jag fångade faktiskt dagen men släppte den fort, för den var inget att ha".

Ja det var innebörden i det han sa iallafall i sin senaste bok. Kommer inte ihåg helt hundra.

Låg och läste den där boken inatt, när sömnen vägrade infalla sig naturligt. Inte heller efter två sömntabletter.

"Jesus sista ord på korset var inte "härifrån ser man hela mariannelund".

Nä.

Man ska inte säga eller tänka nåt alls.

Varför måste man tänka så förbannat mkt för just då. När det är som mest olämpligt. På natten?

Sen så....klag o mera klag,,,ja e så trött på de här å på mig själv...

Förkylningen återkom som den jävul jag väntat på med svettningar från hell. Samt att jag har så förbannade ont i ena axeln/skuldran. Ja båda, men den ena är en katastrof.

Så jag var tvungen att vara uppe o gå, byta ställning, kyla mig, värma mig, knuffa Pyret ur led så hon snarkade mindre, springa på toan för både det ena å det andra.

Fullt hus. Eller fullt upp menar jag.

"Vad är det som pågår mamma egentligen, sa Pyret i natt vid fyratiden."

"Jag har inte kunnat sova någonting, hörde jag mig själv ynkligt säga, som om hon ev skulle trösta mig." Eh. Äh.

Ja, ja hon kom inte ihåg nåt idag. Men visst känner man sig ensammast i världen när man inte kan sova. Ligger vaken när alla ANDRA sover. Det vet jag att jag kände mig sån, även då Pyret var nyfödd, och man vänt på dygnets alla timmar. Det passar inte mig. Tur Pyret snart sov länge nattetid.

Challe har noterar en bulle på ryggen invid skuldran/ryggraden....vid ett muskelfäste som sitter fast i ryggraden. Tja det gör så ont i vissa lägen att det svartnar för ögonen. Å alla i yrkestitel har ju semestrar och lever rövare på hemmaplan förnärvarande nu också. Jag vill ha morfin men i brist på det så funkar knark. Tror jag. Det blir enklare att komma över än en läkartid.

Nämen är rädd för att jag stretchat sönder nåt....drog en stretchningsvariant igår och den kanske inte slog så väl ut.

ÄH.

Jag trotsade både tomtar och Gud, traskade ut till Fjant med hjälp av ben och högerarm.

Jag har annars oftast kommunicerat med honom från trappan de senaste dagarna.

"Hur är det Fjant?"

"Gnägg"

"Sköter sig Challe? Har han bytt era lakan?"

"Gnägg".

Det blir så ensidigt.

Nä. Vi behövde göra nåt kul han o jag.

Så jag hämtade ett schabrak och ett träns utan bett.

Tränset var det lätta.....nästan som en grimma ju så det var inget märkligt. Väntat.

Schabraket....ja han är ju livrädd för tygstycken, täcken, avtagna jackor....särskilt när de rör på sig.

Så han kastade sig in i stallet förstås. I väggen. Ehum.

Ja, ja jag är numer van att hantera honom utan att ha honom fastbunden.....jag har kliat honom mkt och bara stått kvar bestämt vid honom, när det dragit ihop sig förut, så även nu.

Det dröjde bara några minuter, så gick schabraket att lägga på ryggen o han brydde sig inte alls.

Från att ha nosat, kastat sig rätt in i väggen tills att det ligger på....efter några minuter...det är bra dä Fjanten.

I och med att han så fort blir avslappnad när man kliar honom, så brukar jag ha de farliga sakerna i samma hand som den jag kliar med, om det är möjligt. Och sen kliar jag längre bak mot ryggen och schabraket följer med också...så efter en stund så är det som ska på...på....Då rör han sig inte fast jag inte ens håller i honom.

Han kan nästan bli lite hypnotisk stillastående, dåsig ibland om det samtidigt är mkt rädsla inblandat.

Då står han med nosen under min armhåla.

Ja, ja så illa var det inte idag.

Sen där där med att kunna hålla i hästen om det så är....ja ha...det kan jag inte nu så jag får lita till annat.....lugn, bestämdhet också en jäkla massa kliande då. Dä får gå så länge också får man välja sina övningar och prövningar.

"Ur boken hur man icke handskas med häst."

Ha gärna ett par händer till hands för bruk. Lägg därtill några armar.