Ryggradslös och Karma

Tja nu är vi där igen och behovet av invalidstol och sugrör har ökat.

Men man känner inte av stödet tyvärr.

Sponsorerna har flytt och solen lyser samtidigt sådär förbannat retligt.

Jävulskap på hög nivå.

Vetja om jag har nån gammal madrass som jag kan lägga mig på ute i snön och sola mig snygg.

Svårt.

Man känner sig hursomhelst likblek inombords.

Det vankas också korvgrillning idag. Inte för mig men för de andra två.

Jag går ju galen av rök så det gör inte så mkt, men jag vet hur varmt det är i grytan på grillbacken.

Platsen för mig nu -men jag tar mig icke dit.

Magmusklerna och benen, ena benet försöker kompensera för det andra så allt bara krampar.

Gör ont så jag får frossa.

Man får skylla sig själv.

Försöka brottas med 400 kg tvär och hysterisk heffaklump-det gick inte.

Men nu vet jag det.

Fast det är fan till att slåss med sjukor hela tiden. Det är väl det här med Karma förstås.

Det tidigare levernet i forna livet måste ha varit vidlyftigt, omoraliskt eller elakt. Och i nästa liv avancerar man väl och blir en orm eller nåt.

Fast då blir man ju iallafall rörlig och ryggradslös. Ser nästan framemot det. Också kan man hugga folk utan dåligt samvete.