måndag 12 augusti 2013

Muskelbristningar och rovdjur

Jahaja. Det blir billigt med stoet och den där muskelskadan hon ådrog sig i det högst troliga vargdebacklet. Ofta är det mkt bättre med sår än muskelskador. Muskler kan det bli ärrbildning i och hästen får vid otur ett konstant kortare steg. Det tar långt tid att läka dessutom.

Nåja. Hon hann ju läka sig något från första debacklet, men för tre dagar sen, när jag kom ut på morgonen, så var hon trasig igen. Challe hade inte sett nåt när han släppt ut dom tidigt på morgonen, så nåt har väl hänt i hagen då.

Det är ju lätt att muskelskador förvärras, när de en gång skapats och ej läkts. Nu var hon svullen och öm även på baksida lår. Rivsår på den hasen. Ja jag såg i alla fall inga såna där väldigt misstänksamma rivsår som gången innan, vilka jag direkt kunde ställa vissa ifrågasättanden om.

Ja de skrek i alla fall på mig pållanen på morgonen, så därför gick jag ut och såg att såren såg väldans nyagjorda ut. Vad som hänt förtäljer inte historien.

Men vad gäller första incidenten så är jag tämligen säker på att varg rivit hästarna. Typiska ställen, otypiska vanliga hästskador. Älgkalv var ju dödad av varg ca 100 m från hästhagen, så den/de cirkulerar nära. Det har varit cirkus och oro hos grannens hästar med fast inga skador. Ja och våra hästars hysteriska skrik hade ju väckt grannarna vid tretiden på natten. Så stillsamt det är.

En hel vecka efter första skadan på hästarna, så var det ett jäkla liv i skogen vid var skymning. Oroliga hästar och hundarna som fick upp doft och som riktade sig efter den mot just skogen vid hästhagen. Blomstret som reste ragg och drog upp hela garnityret. Modig som tusan skulle hon skydda alla hon. Så modig att hon fick gå in. Det fungerar inte att slåss med varg om man är hund nämligen. Nä. Och nog har jag hört ylande i skymning från skogen.

Så nu då. Vi har inhandlat ett elaggregat till, nya trådar och isolatorer. Röjt för undertråden. Det räcker tydligen inte med tre trådar. Ja också veterinärbesök på några tusen, medikamenter och laserbehandling som inte går på försäkringen.

Men det är ju bara att slå en liten pling och få rovdjursstängsel också är allting klart. Nä. Det ska bevisas och helst ska en häst dö först också. Åtminstone springa livet ur sig när den blir jagad. De visste ju inte häromsistens om den där fjordingen hade sprungit sig till nån hjärtinfarkt när den varit i debackel med rovdjur eller om de dödat den. Käkat på den hade de i alla fall gjort. Så varg går ibland på häst. En jag känner hade en varg inne för ett tag sen, trots tre trådar med ström i. Den skrek förvisso när den gick igenom. Så jag tycker att man kan konstatera att hästar drabbas även om det kanske inte är förstahandsvalet.

Fast häst räknas tydligen inte som tamdjur som är värda att lägga ner pengar på att skyddas i första taget. Det är för få som angrips så det är ingen ekonomi i det. Ja också ska det bevisas då. Rovdjursaktiviteten.

Man får väl köpa sig jaktkameror och sätta upp. Gratis? Om det hjälper. Sen....rovdjurstängsel till häst. Va faen ska det vara för stängsel då? Vajer? Nä. det måste vara ett stängsel som går sönder när hästen råkar fastna i det. För det gör de ibland. Äh. Jag ska måla av Challe som fågelskrämma och ställa upp på diverse ställen. Det borde funka bäst dä.

Det är inte enkelt detta. Inte "bara" att stängsla in. Det är inte "bara" att själv bekosta skadade djur. Oron är inte rolig. Man vill att djuren ska ha det bra. Och det kan jag säga nu efter den här erfarenheter att det blir sekundäreffekter på tamdjur, när man har rovdjur så här nära inpå gården. De blir överlag oroligare. Särskilt hundarna skulle jag vilja säga. Hemmet bör kännas tryggt....

Sen tycker jag intet ont om varg eller andra rovdjur, för de går på sin instinkt de. Se bara vad hundar kan ställa till med i en fårskock......en hel del........Men kom inte och säg att rovdjur i väldigt reviräta län inte orsakar problem, eller att problemen för oss djurägare är lättlösta- för det är de inte.

Nåja. det har varit lugnare vid skymning nu ett antal dagar i alla fall. Man kan ju hoppas att de håriga jägarna drar sig bortåt......

2 kommentarer:

S sa...

Jag hoppas också att ulvarna drar till skogs - djupt in i skogen. Det måste vara hemskt att behöva oroa sig för sina djur på detta sätt.

Kram!

Ergo Sum sa...

Och ja fy hundan! Detta ovanpå det andra! Det ena är ju redan det för mycket.. Kram