Sörja djur

Dagen igår var ju bra på så sätt att jag satt och kollade på hingstar halva dan.

Bara för skojs skull för inget sto ska ju betäckas.

Sen kollade Point break och den var riktigt bra tyckte jag. Otroligt nog så har jag inte sett den förut.

Men så där på kvällskvisten så insåg jag återigen att Dillen tagit ett kliv till åldersmässigt även om han fortfarande ränner omkring. det går i etapper det där. Plötsligt så har det hänt någonting.

Funderade över vem som ska följa med honom den dag då det är dags att ta bort honom. Det kändes som om det borde vara jag men det kommer bli fruktansvärt och jag kommer inte håla mig lugn för hundes skull. Challe tycker att han ska ta hand om det där. Det kanske också är bäst att han gör det som är lugn.

Ja jag vet inte men den dagen den sorgen. Man har ju ingen aning om hur länge den envise lever. man får ta det då och försöka ta vara på de dagar man har.

Men lite sörjer man att han blivit annorlunda, mest matfokuserad och inte så social som han en gång var. Sen tror jag att jag sörjer för att jag skaffade honom i en för så jobbig tid. Jag kommer ihåg hur det var då och det känns som om jag inte hade klarat mig utan honom då. Nu ser det ju annorlunda ut tack och lov. Den hemska tiden är över även om det inte är alltför stabilt.

Det är en glädje att ha djur men också hjärtskärande ibland. Men det är väl ett tecken på att man haft någonting riktigt bra ihop och det får man se till att vara tacksam över och inte bara sörja.