Att hitta hem

Det var en sol som gick upp. Sakta över de gräsbeklädda kullarna. Den spred i sakta mak sina strålar i ökande takt med att den visade sig.

Jag stod barfota i gräset och vickade tårna mot det väderstreck som solen kom från. Bakom stod huset jag nyligen funnit och som skulle bli mitt hem.

Ridbanan var hel, stallet var halvt, huset fullt av gamla tapeter som borde rivits ned för länge sen.

Men det kändes helt alltihop.

Det enda som oroade mig var hagen som låg mot grannens tomt, han som klöv jorden med diverse verktyg och maskiner, och som inte var vettig att prata med. Jag ville utvidga mitt landskap och minska hans utrymme.

Han skulle förmodligen inte köpa det.

Jag var i valet och kvalet. Men jag stod fast vid köpet.  Jag tänkte inte låta mig skrämmas av skördetröskor. Har man hittat hem så har man. Då är man ett med gräset, kullarna, träden och fåglarna. Det kan tyckas löjligt men knarret i huset, de gamla tapeterna hade jag inte alls bråttom med att ta bort. Det fick tas i sinom tid. För när man har hittat hem så vet man det. Då spelar inte tapeterna någon roll.

................................................................................................................................

Jamen go förmiddag på er. Ovanstående drömde jag inatt..ganska skapligt att hitta hem ändå.....