onsdag 12 september 2012

Parkinssons

Tja idag är ingen bra dag.

Ledsen och trött.

Jag har haft en period med mycket medicinbiverkningar.

Tänker väl inte nämna medicinsort men den var iallafall inte snäll.

Har haft den under lång tid och det har funkat. Helt plötsligt funkar den inte längre.

Så jag har haft/fått samma symtom som den som har Parkinssons sjukdom.

Skakningar, stela muskler, stel mimik, stela käkar kontra överrörlighet. Kan inte gapa värst stort. Är trött och har värk i axlar och armar. Domningar i händerna. Svettningar.

Därutöver har jag av okänd anledning varit rejält illamående, men det tycker jag är lite bättre nu.

Skakningarna är också bättre. Det mesta bortsett ifrån gapandet är bättre.

Men jag kan säga att det där är ingen rolig sjukdom så jag hoppas inte den kvarstår.

Det är en udda grej det här med, att man kan känna sig rejält stel, för att i nästa stund uppleva att ben och armar far runt hur som helst.

Nä. Det här har skrämt slag på mig, även om det börjar lägga sig.

När jag upptäckte att jag knappt kunde gapa fick jag panik, och trodde samtidigt inte att jag skulle få luft. Men hallå. Man kan andas genom näsan och jag kan ju prata, borsta tänderna och äta.

Logik.

Men det har väl varit lite för mkt symtom ett tag. Knepiga saker man inte förstått.

Sen befinner man sig i en återvändsgränd. När en medicin faktiskt funkar någorlunda. Nä då kan man inte använda den nåt mer. Jaha. Vad gör vi nu då?

Jag orkar inte heller med att ändra till andra mediciner just nu. De biverkningar jag har kanske bör försvinna först.

Men jag är mest ledsen över allt krångel. Sommaren var skaplig tills detta hände. Vi ska väl till Liseberg till helgen ....hm.....jag mår illa i tanken av lukten av sockervadd, karusellskrik, saker som går runt.

Illamående och yrsel är inga bra kombinationer i den miljön.

Troligtvis får jag hoppa av och hur ledsen blir jag då.

Liseberg kan man ju naturligtvis åka till fler år men vi behöver tanka energi hela vår familj tillsammans någon gång med.

Gnäll, gnäll, gnäll.....



6 kommentarer:

Blondie sa...

Åh fy så jobbigt...
Ja, det var en pärs i lör på Tivoli för mig med stök, mycket folk, långa köer som förvisso jag inte stod i men iaf.
Rörigt, rörigt, rörigt...
Jobbigt för en överbelastad hjärna...
Hoppas du mår bättre snart, kram.

Justlikeacat sa...

Usch vad jobbigt! Det där låter ju så tråkigt. Hoppas att du mår bättre när ni ska till Liseberg iallafall.
Kram!

Freja sa...

Men, så eländigt! Hoppas verkligen att symptomen/biverkningarna försvinner fort! Skickar extra styrka genom vit magi.

Asta sa...

Det är inget gnäll!!!
Det är klart att det är jobbigt att må så där. Att vara orolig för vad det kan vara. Att inte veta när det blir bra... el om det kommer bli sämre.
Tycker väldigt synd om dej och önskar jag kunde stötta på nåt sätt, jag som så ofta gnäller över småsaker.
Stor kram iaf./ Asta

Lisbeth sa...

Att ha något i kroppen som man inte riktigt kan sätta fingret på är fruktansvärt. Man känner sig sjuk och vet att det finns där men läkarna kan inte hjälpa till direkt. Jag har ju varit med om det så jag lider med dig. Hoppas att du orkar/klarar av att följa med. Finns det ingenstans där ner där du kan gå undan om det inte fungerar
Tänker på dig
kram

kicki11 sa...

Snälla, goa, du, jag hoppas att du snart känner dej piggare. Kram.