Gånggången går,
En lur fastsatt i huvet,
Skriker hårt,
att det är dags att gå.
Ta med dig en kappsäck,
Med det som är gott,
Lämna allt annat hädan,
För gott.
Gå med raka axlar,
Ryggen ej spak,
Med slaka armar,
Och ben som går rakt.
Ingen vet vad som väntar,
Allra minst du,
Men ett möte med ett öppet sinne,
Krävs för att du ska vara du.
6 kommentarer:
Kikar in och hoppas att solen lyser hos dig och som vanligt finns här fina ord att läsa :)
Kram
Jaa, jag vill oxå packa kappsäcken bara med det som är gott!
Precis just så - den packning man vill ha.. Med rak rygg.. Som håller.
Kramar
Jag öppnar mitt sinne hela tiden och det gör ont. Jag ska träna på att stänga det en liten bit man behöver inte se allt
Kram
Så fint du skriver!
Kram
Så fint och mycket tänkvärt.
Kram Millan.
Skicka en kommentar