När man blir illamående av smaken av marknandsnougat, så är det illa ställt med smaklökarna.
Det var illa. Riktigt illa.
Jag har längtat hela dagen efter att Challe skulle komma hem med marknadsnougaten....och sen då vilken besvikelse när smaklökarna är sammansatta av satan själv.
Det blev nu tydligt varför jag gått ner åtta kg på ett antal veckor. Ja de veckor jag mått dåligt då nu under hösten med ihopknycklade muskler och fan. Jag menar när inte ens det där godiset duger, då duger fan inget annat heller.
I ärlighetens namn så skulle jag kunna klara mig helt utan mat, om man nu går till hur det känns. Fast man är ju klok nog att inse att man lär gå soppatorsk utan.
Jag som brukar vara hungrig jämt. Nä. Det är en räv med här som har lagt sig i spelet. Eller framför spåret. Hur ni nu vill att jag ska uttrycka det.
Så sitter jag och funderar över om jag ska skriva nån spökhistoria eller ej. Jag är tveksam om det finns tillräckligt många aktiverade hjärnceller för det. En halv lär väl inte räcka antar jag för att få ihop en text.
Nä nu får man väl ge sig ut och mocka i mörkret. Smart när jag haft hela dagen på mig. Igår höll jag på att svimma två gånger. Det kanske är bra om det är mörkt eventuellt om man nu ändå ska drypa omkull, så man slipper skämma ut sig i dagsljus.
Äh.
3 kommentarer:
Det är åt helvete hur du mår. Om man inte ens vill ha snarr så är det illa. Tur pappa kommer hit och mockar med mig. Annars skulle det inte bli av. Eller inte i tid i alla fall.
Fy, så pissigt! Särskilt när det är något du längtat efter och sen smakar det inte gott... Jag hopas det snart vänder för dig så att du får äta upp dig lite och samtidigt njuta av smaken!
Millan!!! Usch... Det är inte bra. Något av det. Att inte gilla godis.. Att gå ner i vikt så mycket. Att svimma.
Millan - ta hand om dig! Kramar
Skicka en kommentar