söndag 15 april 2012

När himlen ler

När himlen ler så gäller det att ta emot,

och inte hoppas på regn,

tro på solsken,

utan paraply.

När man är mitt uppe i,

så sluter man sig lätt,

svårt att ha armarna öppna,

eller sinnet fritt.

Det är då det blir svart,

svårt och otympligt,

när inte ens det minsta kan tas emot,

såsom solens strålar.

5 kommentarer:

Pipan sa...

Tro på solsken ja. Ja det är inte lätt. Uff.

Anonym sa...

Man får försöka njuta av ljuset när det kommer, men ofta kommer det alldeles för sällan .../Mormor

Ergo Sum sa...

Ljuset. I andra ändan av tunneln. Fortsätt tro..

Kramar

Milla sa...

Var finner du inspirationen till alla fina ord. Du berör.
Kram

Lisbeth sa...

Jag vill så gärna öppna armarna men hur gör man?
Kram